Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Tham, W. Om Adelskapets upphäfvande i Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om
Adelskapets upph&fvMMle I Morge.
Af
WILH. THAH.
Norge har, likasom Nordens öfriga länder, i fordiia dagar
haft en adel, grftndad på börd oeh krigisk förtjenst; med
begagnande af Konungahusets inre ^trider, oeh i förening med
hierarchien, till vallade den sig småningom nästan uteslutande
makt öfver konungaval och styrelse. Magnus Lagaböters
Hirdskrå eller Hofordning, från slutet af trettonde
århundradet, då Konungens makt var samlad i en hand, och derföre
starkare än förr, var ett försök att göra denna adel till
hof- och tjenstadel; men blef, i följd af Regenthusets Utgång
1519, och de derpå följande unionsstriderna, grundvalen för
den art af feudalism, som i Norge fick insteg. Unionstiden
var der, som i Sverge ocb Danmark, länsadelns gyllene tid,
som till det inflytande den hade såsom Rikets Råd och länens
styresmän, äfven lade lagskipningen, i det Herredagen blef;
landets högsta domstol.
Men denna stora makt, som adeln tillskansat sig, visade
sig mest i förhållande till de främmande Konungarne. För
bondens sjelfständighet blef den alldrig särdeles tryckande, tyden
hade ingeii fast grund i betydlig jordegendom. Ett fattigt och
glest beboddt land är ej egnadt till bildande af stora
posses-sioner i enskildas händer; och i den uråldriga Odelsrätten,
som hindrar egendomens förskingrande, samt i de alldrig
betydligt inskränkta jordeganderättigheterna har den Norske bojtdédjj^
haft fasta stöd för sitt oberoende. Man finner
derförj^TJni-Fut, Hl, ir* 1 v
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
