Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Tham, W. Om Adelskapets upphäfvande i Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
veta att skydda landets sjelfstäadighct, men dertill kände for-
dras ett försvarstillstånd, hvars ansträngningar nu vore svåra
för nationen att bära, oeh hvars nödväudighet således
klokheten bjöde att undvika. Derföre tillstyrkes, att beslutet
upp-skjutes; dock, såsom Konungen genom sin förra skrifvelse
lof-vat beslutet sin sanktion, om den åter skulle önskas,’ lofvar
han ock nu, att om det denna gång ej förnyas, men vid
nästa Storthing ett likalydande fattas, då sanktionera det.
Kommit teens betänkande företogs i Odelsthinget den 26
April; det innehöll hufvudsakligen följande: Af 1814 års
statsreform var en följd att många former och inrättningar måste
undergå förändringar, hvilkas laglighet lika litet kunde
bestridas, som hela reformens. Deribland var det ärftliga
adelska-pet, hvarigenom Konungen kunde efter behag meddela
företrädesrättigheter ål vissa personer eller familjer. Då nu denna
myndighet genom Grundlagens §. 25 är Regenten fråntagen,
så äro derigenom den närvarande adelns rättigheter betydligt
förökade, genom att blifva uteslutande. Men såväl deras
Ökande, som deras tillvaro står i strid med en af Grundlagens
principer, om alla medborgares lika rättigheter, enligt §§.49,
50, 92 och 109 29). Till följe häraf har ock Grundlagen,
utom den nämnda bestämmelsen i §. 25, uttryckligen afskaffat
några af de adliga privilegierna genom §§. 105, 108, 109 so);
hvarförutan samtliga privilegier, såsom grundade på lag, blott
kunna gälla, såvida de ej strida mot Grundlagen, enligt dess
§. 94. I öfverensstämmelse härmed är det, som 1814 års
Riksförsamling till första lagUma Storthing hänshjutit, och det
första och andra Storlhingen afgjort frågan om adelns
privilegier. Privilegier såväl som andra inrättningar måste kunna
förändras med tiden; likasom de blifvit gifne och ökade,
kunna de ock minskas och återtagas; motsatta principen skulle
göra all reform omöjlig. Kommittcen har derföre hyllat de
grunder, hvarpå de två föregående Storthingcns beslut är
byggdt, och anser det i allo rättvist och billigt. Ej heller har
den Kongl. Skrifvelsen af den 17 Febr. förändrat dess
öfvertygelse; likasom det ifrågavarande beslutet är nödvändigt för
att bringa den privata lagstiftningen i harmoni med
Grundlagen f så strider det ej heller mot dess §. 97; och lika litet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
