Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Theologi - [36] Strauss-litteraturen inom Sverge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
låg, kan på delta stållo blott påstås; mcu måste öfverlcinras
åt en nuera detaljerad granskuing att bevisa. — Meu, säger
man, kritiken bar forst i den nyare, klarsyutare ocb i
enskildheterna djupare i 111 rangan da tiden fått större betydelse: dci;na
är företrädesvis tiden för sik lande gn.nskning, oeL frambringar
deraf säkrare resulta ter. Att den siktande ifvern Hr större än.
fordom, ej sällan anda derhän, att man blir utan båtfe mjöl
och sådor, kan ej bestridas. Men med skäl kan inan be t villa,
om mindre kritiska tider alltid förljena den förebråelse, som
man är så benägen alt gifva dem, för oförmåga nf detaljerad
Sranskning. Ser man på närmare håll det småaktiga bestyret
ermed, och dess ofta högst olika utslag, så frestas man att
tro, det andra tider just genom sin större klarsyntliet
förmatts alt densama försmå, emedan de funnit, alt kritiken
,’iUtför villigt fogar sina resultater till det mål, dit mau vill
hafva dem, och att dcrföro dess sjclfstäudigliet är ett
sjelfbo-drågcri.
I sjelfva verket Ar det oek i närvarande fall mfndre
kritiken sjelf, som vunnit uppmärksamhet, fin deu försäkran, att
den åtcrgifver renad oeh luttrad, hvad den synes borttagar
nemligen Chrislendomen. Denna vore återgifven renad och
luttrad, emedan ifrån den réligiösa tron utgallrades allt
hvad-tidens bildning visat vara en orimlighet, emedan den *å
befriades ifråu det tillfälligas baud, och emedan man likväl i den
historiska Chri&tendomens urkunder läte oss återfinna
Religionens eviga ideer.
Men detta Hr ju allt gammalt nytt V/Sndo vi oss bort
ifrån dessa rop om prestlögner, vidskepelse, Snfamier, med
hvilka sedeslösbeten oeh ondskan ville nedtysta Evangeliernas’
vittnesbörd om Christa, och i hvilka numera hvarje bildad
blyges att deltaga, så höre vi från Englands Dcister, ifrån
Tysklands Rationalister och den s. k. naturliga förklaringens
härolder alldeles samma försäkran, att man vill gifva ess den sanna,
tidsenliga Ghristendomen. Sjelfva denna mythenras
pliantasti-ska drägt, med hvilken Staauss trott sig, anständigare än
sina föregångare, böra kläda deu Evangeliska historiens föremål,
har visat sig vara en föreställning ntan all hållning, och
rättast kunna förbytas till dikt eller österländsk saga.
Vill man således finna det nya och ej redan utslitna f
Straussianismen, så måste man vända sig till det verkliga
innehållet i denna det nittonde århundradets bildning,
bvarige-nom den fordrar rättighet att nedrifva den historiska
Christen-domen, och att sjelf få intaga dess plats. Det är ej lätt att
på bildniugens vidsträckta, olikländta och olika odlade frilt
söka och samla de gemensamma alstren. Det allmännaste ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
