Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [57] Öhrlander, Praktisk Lärobok i Engelska Språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppkommer af dess sammandragning med vokalerap e och a,
so in således i detta ljud hafva lika stor andel som c. Skulle
Hrr Ö:s regel blifva gällande, kunde man ju äfven med fullt
skäl påstå, att c:s. uttal såsom tsch i sammansättning med h
vore endast ett c-ljud. — Ch:s uttal såsom sch eger äfven
rum i slutel af Engelska ord efter l oeb ». Öfver förstnämn-’
da bokstäfvers Ar-ljud har H:r Ö. uppställt trenne ^ärqkilda^
reglor, hvilka rätteligen böra innefattas under denna enda:
’VA uttalas såsom vårt hårda k uti alla från de lärda språken
(Latin oeb Grekiska) härstammande eller lånade ord." De
exempel Hrr Ö. anfört vid hvarje af sina trenne reglor bevisa
tillräckligt vårt påstående. — Till beskrifningen om uttalet
af th torde böra lilläggas, att tungspetsen tryckes något
hårdare mot öftra tandraden och indrages under ordets uttalande.
—r Det breda goiuljudct af a eger äfven rum efter w, t. éx.
i water, warm m. fl. — Ee uttalas såsQiq ett låugdraget Svenskt
i; ordet cheese således ej =3 tschis, utan snarare = tscluis.
— Vid uppräknandet af de ändelser i enstafviga ord,
framför hvilka i uttalas långt =at ej9 synes H:r ö. hafva förgätit
gh Ofh ld9 t. ex, nigli, sigh9 wiltf, chUd, m. fl. — Uttalet af
samma vokal framför r, t, ex. i sir m. fl., är äfvenledes ej
upptaget. Hvad föröfrigt detta kapitel vidkommer, är det
upp-siäldt med reda och noggrannhet, samt eger den förljeu&lcn,
att ej hafva upptagit en onödig mäqgd undantag, hvilka
tm-dast förvilla ny begynna ren, ool) hvilkas inlärande först hor
komma i fråga, när man inbemtat hufvudregtorna för uttalot,
ot>l* hvilka bäst genom mundtlig undervisning bibringas.
Vid Etymologien hafva vi blott att anmärka, att, hvad
Räkneorden beträffar, de så kallade Indelningstalen, single%
double eller twofold etc. blifvit förbigångna, ehuru de lång^
förr förbenat omnämnas än de olika Engelska uttrycken för
ordet par, till hvilka sednare ännu flera än de af Hrr Ö%
uppräknade kunna läggas, såsom a Cft&t ef hmoksx a span of
oxen, etc. — I läran om Pronomen har H:r ö. hänfört ve*
ciproca till possessiva, äfvensom af de 6ednare blott upptagit
de så kallade conjunctiva, och ej omnämnt pr. absohita. De|
bade ej heller varit utan nytta, att uppgifva skilnaden mellan
pr. demonstrativa: this oeb that9 äfvensom mellan pr. intern
rogativa; %vho, which oeb 1 vhat. Pr. determinativa ärq
helt och hållet uteglömde. Slutligen kunde H;r Ö. vid upp«
räkningen af Pronominal-adjektiverna eller, som de i lär o Ku*
ken kallas, de obestämda pronomina, af hvilka endast 12 blift
vit uppgifna, äfven låtit de öfriga 0 fått medfölja för fult*
ständighetens skull, heldst detta ej i uågon synnerlig mån ökat
bokens volum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
