Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Beckman, A. F. Om Möjligheten och Troligheten af Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Under. i 7
ej annat, än inbillningens lek, föranledd af denna lust. Men
en sådan slutsats är förhastad Man kan åtminstone med lika
goda skäl påstå, att tillvaron af böjelsen att. se Under förut-
sätter, att sådana verkligen finnas, eller innebär, att de må-
ste. finnas. Fy hvarifrån skulle sjelfva den så allmänna före-
ställningen om: Under hafva uppkommit, om Undret ej vore
antingen-en yttre. erfarenhet, eller ock uttryek af- något för
menniskans innersta medvetande väsendtligt förhållande? Mån-
ne det är förståndigare att antaga, det en öfverallt i mensk-
ligheten utbredd. föreställning saknade all motsvarighet i verk-
ligheten, än att antaga en sådan motsvarighet deruti, att natu-
rens lagar af den magt, från hvilken de ega sitt upphof, äf-
ven hafva den bestämmelsen, att förändras eller modifieras för
ett ändamål, som är öfver dem, hvilka inom naturens egen-
domliga gebit vinnas? Står ej i detta fall mensklighetens -to-
talmedvetande, representeradt ej af idel okunniga och med na-
turens egendomliga lagar obekanta personer, utan af erkändt
vettiga och. förståndiga män, t. ex. en NEwzon, LEIBNITZ,
HALLER , såsom elt vittnesbörd för Undrens. trolighet, emot
det öfverdrifvet kritiska och rent naturalistiska förståndet hos
några individer; som förneka densamma. Och då förhållandet
är sådant, torde det vara en nog förtviflad utväg af den nyare
naturalismen och dess: förkämpe Strauss, att för sitt förne-
kände af Undrens möjlighet vädja till det allmänna bildade för-
ståndet hos samtiden. Detta sednare måste, om det ej är för-
blindadt, erkänna, att nengtligheten i allmänhet funnit Under
re och att denna tro ej kan:strida mot ett sundt för-
stånds lagar, så vida ej nutidens förstånd vill förklara alla
andra tiders förstånd för oförstånd. Men denna förmätenhet
tillhör nu, såsom fordom, endast vissa individer, ej hela den
nyare tidens bildade medvetande,
Också synes Srtrauwss väl hafva insett otillräckligheten af
detta vädjande till samtidens medvetande för störlandet af
kyrkans tro på Under. Han har derföre i sitt nyaste arbete,
”Den cehristliga Trosläran” 7), medelst en framställning af de
+) Die ehristliche Glaubenslehre in ibrer geschichtlichen Entwicke-
Jung und im Kampfe mit der modernen SY renen dargestellt von
D:r Dav. Fr, Stravss. $ BB. 1840—41,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
