Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Beckman, A. F. Om Möjligheten och Troligheten af Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 Om Möjligheten och Troligheten
modifikationer kyrkans tro på Under genomgått, försökt å-
dagalägga, att denna tro upplöst sig sjelf. Han har dervid begått
det misstaget att förlägga inom kyrkans väsendtliga medvetande
den process af förnekelse, hvilken egentligen befinner sig utom
henne, sådan hon verkligen är , nemligen ”samfundet af alla trog-
na.” Inom detta har tron på Under förblifvit oförsvagad ochi
sjelfva verket oberoende af den här skildrade utveckling, som
föregått i den yttre kyrkan och der varit en krisis, hvars slut-
resultat vi tro vår tid egentligen framställa genom det rent
naturliga medvetandets bestämda opposition mot det öfverna-
turliga. Strauss” förespegling, att kyrkans eget medvetande
söndrat sig och upplöst sig sjelft, är derföre allenast ett löst
skrämskott för dem, hvilka vid beståndet och enheten af
Christi sanna församling fästa sitt hopp.
Föröfrigt har Strauss till de redan af hans föregångare
gjorda invändningar mot Underbegreppets giltighet lagt inga
egna nya, deruti trogen sin grundsats att ”blott sammanfatta
hvad som redan finnes, men icke gifva något eget” (Christl.
Glaubensl. T. I. p- IX): De egentliga häfstängerna för upp-
häfvandet af begreppet om Under, samt undanrödjandet af tron
på deras verklighet har Strauss sökt hos Spinoza och Hume.
Hela hans såkallade ”upplösning af Underbegreppet” är huf-
vudsakligen ett, mer eller mindre ordagrannt, anförande af
dessa mäns satser, och han säger uttryckligen, att, ”med de-
ras sig inbördes förfullständigande undersökningar, kritiken af
grunddrag fulländad, allenast att
3
hos dem ännu saknades det mythiska förklaringssättet, hvars
Underbegreppet är i sina
konseqventa tillämpning är Strauss egen, men genom hvilken
han likväl ej vunnit något nytt skäl mot tron på Under, utar
allenast en utväg att förklara tillvaron af berättelserna derom,
utan att behöfva antaga dem för historiska.
= > Skulle det sålunda befinnas, att den kritik, Srimvsoza och
Hunzr underkastat begreppet om Under, samt tron på dem,
vore föga tillfredsställande, att deras invändningar alldeles ej
träffa den christligt religiösa Undertron, dels emedan de förut-
sättningar, på hvilka de hvila, förkastas af hvarje religiöst med-
vetande, såsom sjelfva ej blott grundlösa och ensidiga, utan
falska, dels emedan de invändningar, som blifvit gjorda, ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
