Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Beckman, A. F. Om Möjligheten och Troligheten af Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
£0 Om Möjligheten och troligheten
medvetandet sig befinner. Ty medgifvet ock, att det är för
medvetandet omöjligt att i bestämda begrepp noggrannt och
fullständigt uppfatta den erfarenhet, hvilken dessa föreställvin-
gar i sig innefatta, så kommer detta ieke deraf, att de i sig
sjelfva äro uttryck af ett lägre andens lif. Den sannskyldiga
orsaken : dertill är rikedomen af deras innehåll, som gör, att
de städse för den ändliga tankens mått blifva omätbara stor-
heter. Det är just personlighetens art, att vara ett oändligt
mysterium, städse uppenbarande sitt innehåll, och likväl städ-
se innehållande oändligt mer, än det uppenbarade. - Det up-
penbarade, tänkt i sin söndring från den uppetbarande;, kan
till en viss grad uppfångas i tankens kategorier; men om sjelf-
va den uppenbarande personligheten kan aldrig vinnas mer än
en föreställning, i theoretiskt hänseende alltid otillfrids-
ställande, men i praktiskt väl motsvarande sitt egentliga än-
damål, att vara grund till kärlek eller bat.
Man har benämnt Spmvozas philosophi Realism, och den
är det, i strängaste mening, såsom af det redan anförda sy-
nes. Substansen, Gud, är sak, ett oföränderligt, i och med
sina attributer och modifikationer färdigt objekt för förståndet,
hvilket åter, såsom sjelft en modifikation af densamma, är ett
med lika absolut nödvändighet bestämdt objekt. Men om ock
denna åskådning af universum. kan ega någon tillämpning på
den egentliga naturen, så blir den i sin tillämpning på an-
den en verklig Procrustesbädd, der allt egendomligen andeligt
borthugges, och blott det qvarstår, hvarigenom anden är npa-
tur och underkastad lagarne af dennas nödvändighet. Frihe-
tens, personlighetens princip saknas alldeles, och då Gud i
det religiösa medvetandet fattas hufvudsakligen: under dessa
kategorier, så återfinnes begreppet Gud, i religiös mening ta-
get, alldeles ej i Semvozas verldsåskådning.
Redan på förhand inses, att slutsatser, dragna från såda-
: na förutsättningar, ej kunna innehålla någonting för det reli-
giösa medvetandet bindande. <SpinozAs inkast mot Undrens
möjlighet ega ej heller för det ehristligt religiösa medvetan-
det denna bindande egenskap. Vi vilje anföra hans ord, der
de kortast och bestämdast uttrycka hans tanka i detta hänse-
ende, för att sedan underkasta dem en pröfning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
