Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Beckman, A. F. Om Möjligheten och Troligheten af Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Under. 13
otroliga, torde i det föregående tillräckligen vara ådagalagdt.
Emedlertid finner Hume dem otroliga, och han stöder detta sitt
omdöme på följande grunder. Trovärdigheten af en berättelse,
säger han, beror ytterst på förhållandet mellan sannolikheten
af det, som. berättas, och den persons vittnesgildhet, som be-
rättar. Är saken i sig sjelf mycket sannolik, så behöfvas rin-
gare intyg än om den är mindre sannolik; och är den rent af
osannolik ; så behöfves för berättelsens trovärdighet, att den
lemnas af personer, som äro i högsta grad trovärdiga, om
hvilka man icke kan tro att de misstagit sig. Nu kan detta
sednare alldrig inträffa med någon menniska, hvarföre ock det
rent af osannolika ej förtjenar trovärdighet, af hvem det ock
må berättas. Nu, fortfar. Hume, äro Undren i hög grad osan-
nolika, emedan de äro i hög grad ovanliga. Alltså kunna
berättelserna ’om dem alldeles ej finna tro hos förståndigt folk;
serdeles. när man besinnar, att de äro oss lemnade af perso-
ner, om hvilka vi ingenting vete, eller om hvilka vi blott
känne, att de varit enfaldigt och okunnigt folk. — Ja, såvida
Undrens beskaffenhet är sådan, att de äro emot all erfarenhet;
så fordras till deras trolighet, att bedräglig afsigt eller miss-
tag hos den berättande vore ett ännu större Under än sjelfva
det berättade. (Jfr Hume, Essays., Art. of Miracles.);
"Härvid anmärkes först, att påståendet om Undrens ovan-
lighet är grundlöst, så länge ”otillförlitligheten af de talrika
berättelserna.. om sådana ännu icke är uppvisad. Så länge
detta ej ur andra skäl är ådagalagdt, så länge religionshisto-
riens vittnesbörd ännu ega någon kraft... synas Undren inga-
lunda vara någonting serdeles ovanligt, om också ingen lik-
nande händelse fallit inom den skepticerande philosophens er-
farenhet. Vidare, om äfven större delen af dessa berättelser
skulle vara blotta dikter, och de verkliga undren således nå-
got högst ovanligt, hvilket äfven är vår tanka, så har Hume,
visserligen rätt deruti, att en stor och erkänd trovärdighet:
fordras hos sagesmännen, om berättelsen skall hos förståndiga,
-pröfvande sinnen vinna insteg såsom sanning; och lika rätt har
han deruti; att då berättelsens innehåll är något, som rent af
strider emot den hörandes eller läsandes erfarenhet samt hela
sätt att tänka, så skall berättarens osannfärdighet vara ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
