Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [1] Strauss-litteratur inom Sverige (Forts. fr. 1841); 7. Franzén, Det står dock qvar det gamla Ordet; 8. Ullmann, Tvenne Skrifter, jemte företal af Fahlcrantz; 9. Bremer, Morgon-Väckter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38. ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
eller mindre af hvardera elementet. För S. är alltid Christus
en i det väsendthiga mythisk person, såsom t. ex. Zoroaster
och Pythagoras; för U. är Christus alltid en i det väsendtliga
historisk person såsom t. ex. Socrates, Plato; för S. är den
evangeliska Christus i hufvudsaken en produkt af församlingen;
för U. är hans evangeliska lefverne ett verkligt, som först gif-
vit tron existens och församlingen dess pregel; enligt S. speg-
lar sig församlingens af Jesus föranledda ande i den af henne
fritt producerade andliga Christus-bilden; enligt U. speglar sig
Frälsarens verkliga bild i den ur hans ande födde och blotti
kraft af denna hans inverkan möjliga församlingen. Med ett
ord: S. stannar vid det menskliga, och det gudomliga i Chri-
sto är för honom intet annat, än det, som i och för sig hö-
rer till menskliga naturens sanning och som icke genom Chri-
stus i verlden inkommit såsom en ny Hlfsprincip, utan som,
alltid förhandenvarande, genom honom föranleddes att vakna
till medvetande och blott för trons grad blifvit af föreställ-
ningen öfverfördt på en concret figur; hvaremot U. i Christus
ser ett gudomligt i eminentare betydelse, en reell kraft, det
positiva fröet till en ny oändlig lifsutveckling i menskligheten.
Han känver sig dertill tvungen af Christi egna ord och af det
intryek, som hans uppenbarelse från början och genom alla
tider gjort. — Andtligen förkastar S., oaktadt många icke o-
betydliga medgifvanden, ännu Undret, såsom någonting liggan-
de utom den möjliga föreställningens och natursammanhangets
krets; hvaremot U. tror, att det just till sin öfvernaturliga
karakter såsom väsendtligt ingår i det hela af den evangeliska
historien och den Christna tron. — Dessa äro hufvuddifferen-
cerna, såvidt de bestämdt blifvit uttalade. Visserligen - hvila
dessa åter på andra, som icke äro utsagda, såsom divergen-
"serna i afs. på ideen af Gud och hans förhållande till verlden,
af syndens begrepp, af religionens väsende, särdeles af förhål-
Tandet mellan Kf och begrepp, faktum och idé; men utföran-
det af allt detta skulle hafva varit ämne för ett större verk;
här förekomma dessa frågor blott i den mån de stå i nöd-
vändigt samband med de tvenne nämnda hufvudpunkterna.”
Den Tyske Författarens namn är ULLmaAnn, som det ock
heter på omslaget till öfversättningen; men bar på titelbladet
och fiera ställen inuti boken blifvit förkortadt till ULtmaAn.
N:o 9. Den strängaste tadellust skulle mildras vid genom-
läsningen af denna trosbekännelse. Men den, som med inner-
lig tacksamhet emottagit den härliga gåfvan, måste tveka: om
rätta sättet alt tolka denna tacksamhet.
Förf., som bekänner: ”äfven jag har tviflat, och frågat
med ögat på skriften, och handen på bjertat: ”hvad är san-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
