Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [10] Janzon, Pindari Carmina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Språkvetenskaper. : GX
mande att låta höra det eliderade « i yukyvå; eller liksom poeten skrif-
vit yen (accusativen af yu); derigenom uppstod följande mening:
Stum vågen sänks, och upp jag stiga ser en katt, /
hvilken förekom Athenarne så löjlig, att ÅRISTOPHANES, STRATTIS, SAN-
NYRION m. fl. genom sina begeabberier förevigade detta misstag, men
hvarigenom vi inhemte, att slutvokalen, oaktadt apostrophen, ändock,
ehuru kanske svagt, hördes, — Vill man kalla detta en crasis, så frågas,
hvad är i sjelfva verket en sådan dipbthong;, hvaruti båda vokalerne hö-
ras, annat än en hiatus? Hos Homer förekommer denna på otaliga
ställen, men bortresonneras der genom antagandet af digamma; vi tro
också för vår del, att ett sådant (om än icke just på alla sådana ställen)
verkeligen egt rum, men hvad hindrar att icke jemväl Pinnaros, född
i ett land, der digammat längst bibehölls, äfven känt ifrågavarande
ljud? Borcka sjelf antager digammat i ordet avara äfven hos Pinparos,
emedan skalden nyttjar första ’stafvelsen kort; men ingen vet huru
långt dess bruk sträckt sig. Det var egentligen: blott Attici, som
gerna undveko hiatus, men det förekommer ofta nog i prosan (till och
med hos DemosrrxEnes), i komedien, ja i sjelfva tragedien. Detta kri-
terium synes oss således ganska osäkert. Mera vigt lägga vii detta
hänseende på interpunktionen, hvilken åter Hr J. anser af ingen bety-
delse." Det är visserligen sannt, att en rhythmisk interpunktion ej bil-
dar "en punkt i tanken och tvärtom, ty samma mening fortsättes ofta;
utan komma; ej blott ifrån den ena versen till den andra, utan löper
äfven ini nästa stroph; men likväl tro vi, att ju längre en vers är,
ju mera sällan bar ett sådant enjambement inträffat; således förekom-
mer det oftare i tragiska jamben än i hexametern; och i sapphiska versen
m. fi. oftare än i någondera af dessa. Hvad åter Borckas tredje kri-
terium , syllaba anceps, beträffar, så förfaller det helt coch hållet en-
ligt Hr J:s theori (sid. 4), hvarom vi sedermera skole yttra vår egen
mening. | - |
FleErRMANN har grundat sin Vers-anordning på välljud och gehör,
på kännedomen af de brukligaste rhythmerna oeh poetisk coutime:
Hr J., som med ungdomligt öfvermod stundom yttrar sig öfver dessa
stora mästares meningar, kallar denna yversmätning ”slentrianmässig”
(s. S1-0. fl), ett uttryck, som är så mycket oskickligare, som Hrrn-
MANN tvärtom, i detta som i många andra fall, kanske alltför djerft,
epponerade sig mot den hittills erkända metriska orthodoxien. Borccit
har byggt sin: vers-construction hufvudsakligast på ofvan anförda trenne
principer, hvilka Hr J. riktigt kallar negativa, och föröfrigt (ehuru
till "en viss grad utan skäl) finner vara föga bevändt med: Häraf
tyckes således, enligt vanlig logik, böra följa, att det också ej vore
”stort bevändt med” hela den Boeckbiska vers-indelningen. I stället
antager tvärtom, på några få ställen när, Hr J. hela hans anordning;
ja, han tadlar denne mästare, att han stannat på halfva vägen, ej
blifvit sina principer öfverallt trogen, icke utsträckt dessa upptäckter
till hela Metriken och alla versarter, t. ex. ej till den Sapphiska, der
BoeckHe medgifver den af honom annars förkastade ordbrytningen mel-
lan tvenne verser; hvaremot Hr J. äfven här vill tillämpa samma re-
gel; på det sättet att den Adoniska versen försvinner såsom en sjelf-
ständig helhet, och sammanbindes med den föregående versen. Omöj-
ligt! Detta strider ej allenast emot den urgamia traditionen, som är
äldre än Scholiasterne, utan emot den strängt symmetriske, eurbyth-
miska Sapphiska strophen, hvars tredje rad skulle få sig en otillbör-
lig svans i ändan. SS NS
: rr. I. : E : = = SES : RR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
