Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [10] Janzon, Pindari Carmina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Språkvetenskaper. 69
förhållanden, och dessa arithmetiska former äro 1:11; 1:92, 92:35
och 5:44.” |
Sedan rec, genomläst Förf:s långa deduktion, är han likväl Iika
okunnig som förut om hans verkliga mening, — förutsatt, att här fin-
nes en mening. Men låtom oss tillse, om Förf:s tankegång blir redi-
gare, om den sammanpressas i få ord. ”Genom användandet af abs-
traktionens fineggade dissektions-knif skall det naturliga lifvet liksom
jagas utur phenomenerne” (= konstmaterialierna t.ex. stenen 1 architekturen,
ljudet i musiken; huru skall detta gå till?) ”hvarigenom dessa komma
till sin primitiva åskådlighet” (blifva de sinnliga tingen åskådliga, då
lifvet abstraheras bort? månne ej snarare tvärtom? och är förintelsen
resultatet af åskådliggörandet?). ”Hvad som egentligen står qvar, är
deras receptaculum i tid och rum, deras moment bland mångfalden af
olikartade "åskådningar.” (Af en kuriös operation kan man visserligen
vänta en kuriös produkt). ”Af dessa liksom tomma momenter . . bil-
dar konsten sina skapelser . . ty konstsinnet frambringar sina skaj el-
ser af intet”. ”(Märkvärdigt. När man således jagat bort ljudet, så
uppstår musiken ut det tomma intet; och vill man ha sig ett rätt vac-
kert stenhus, så bör man ingalunda, enligt det vanliga triviala bruket,
låta ditfora sten eller tegel, utan tvärtom skaffa bort allt dylikt, och
istället bygga af stenarnes tomma ”momenter” — stenarnas vålnader ?)
”Dessa momenter blifva nu uttryck för rationalitet, välförhållande och
samklang”” (bur skall detta gå till?), ”d.v. s. blifva förnuftsbilder”
och deraf uppstår Rbythmen, (men buru? ”liksom genom ett dop”,
således genom ett mysterium). Men om än Rhbythmen vore mera be-
griplig, hyad har den att göra med förnuftet, ty den hör ju till
örat? Jo, tycks Förf. mena, derigenom att den är indelad i vissa ra-
tionelila relationer (han slår således ihop rhythmen med metern), hvilka
stå i förhållande till hvarandra som 1:14, 1:92 ete., motsvarande (på
stränginstrumenter) strängens olika svängningar på samma tid. Men
allt detta hör mera till physiken än konsten: detta angår en Eurer,
men icke en Mozart eller BEETHOVEN, SOm sannolikt aldrig visste, huru
många svängningar strängen slår i sekunden. Hvilket grummel! Förf,
har kallat Hermnanns och Borckus uppfattning af metriken för ”skef
och oförsvarlig.” Med hyad namn skole vi beteckna hans egen? Och
likväl” säges -metriken sid. 25, så till theori, som praxis, ”vara den
enklaste af de enkla, den lättfattligaste af de lättfattliga.” :
Enligt rec:’s förmenande är åter Metriken en af de mest invecklade
vetenskaper. Men begreppen om Rhythm och Meter höra likväl till
de lättaste: båda kunna definieras på ett par rader.
Rhythmen är intet annat än en obestämd serie af rö-
relse, så vidt den i ljud blifver förnimmelig; MWetern
åter är denna rörelses afmätning eller indelning i lika
stora tidsmått, :
Samma tanke, fullkomligen motsvarande ordens naturliga betydet-
ser, har ree. redan för trettio år sedan uttalat uti sin i Phosphoros
för år fU11 införda Veyslära. Detta omogna arbete, författadt vid
tjuge års ålder, innehåller ganska stora brister och ganska litet eget;
Men öfver utredandet af dessa båda elementar-begrepp, så enkla de än
äro, är dock dess Förf. litet stolt, emedan han ingenstädes deraf fun-
nit någon klarare framställning. Sjelfva Cicero X) och QUisecrianvs
hafva förblandat Numer.«s med rhythm, då likväl numerus, såsom ordet
sjelft säger (indiserete quantitatis mensura), i musik och metrik användt,
3) Likväl har han på ett annat ställe ganska riktigt kallat pedes i versen för n ue
meri, Versens fötter motsvara neml taktstrecken i musiken. / SS SR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
