Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [10] Janzon, Pindari Carmina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N,
70 ÖFVERSIGT AF DEN NYASIE LITTERATUREN.
icke är något annat än meter. Äfven Hennwans har så orätt upp-
fattat rhytbmens begrepp, att han jemuför den med pendelns knäpp 1
ett ur, hvilka, så framt de äro regelbundna, tvärtom motsvara metern.
Deremot står min uppfattning i ingen motsägelse till AristinEes QUInc-
TiciAnNt af Hr J. anförda definition, så vida den rätt förstås, Han
yttrar neml, att rhythmen egentligast nyttjas om ljudet (iduws nu
gqwvns), men äfven om en: bildstod (eöpvI uov AG och om ch
gående person (fögovIuws paditew). Vid de båda sista förhållandena
är att märka, att dessa talesätt voro Grekiska språkbruk, liksom man
ofta sade: höra en syn, samttvärtom: se ett ljud, och liksom vi tala
om harmoniska anletsdrag, harmoniska steg, hvilket (så vida
harmoni endast tillhör musiken) i sträng mening är en orimlighet,
ty ingen harmoni kan uppkomma utan ljud. Sådana talesätt äro så-
ledes jemnförelser, liknelser, analogier, angenäma i bildspråket, men
förvillande i vetenskapsspråket, serdeles i definilioner.
Ehuru nyss uppgifna definition är högst enkel, vill jag dock (just
derföre, att det simplaste ofta svårast begripes) ännu något närmare
förklara den. I den anorganiska naturen herrskar massan, oregel-
X bundenheten, I den högre skapelsen framträda först de bestämda form-
å
lagarna, 1 biomsterverlden ofullständigt, i djuren mer och mer full-
komligt; t. ex. trädens grenar framskjuta icke regelbundet, men i
de ädlare delarne, blomman, äro ståndare och pistiller i hvarje vext
vanligtsvis lika många och hafva samma lägen; i djuren och menniskorna,
Guds högsta konstprodukter, herrska proportionerna i den strängaste
regelbundenhet. Dessa regelbundna proportioner uttrycka sig. i åskåd-
liga föremål genom symmetri, i musiken genom takt, i metriken
genom meter. Motsatsen åter af den regelbundna rörelsen är Rhyth men.
Naturen sjunger sina visor rhytbmiskt, men utan takt eller meter; så-
lunda är vattnets sorl, vindens sus, 2xXo0lsharpans spel o. s. v. endast
rhythmiskt, fritt, obegränsadt. Likaså fåglarnas sång, ehuru hos de
ädlaste sångfåglarna finnes ett anlag till takt. Likaså är menniskans
vanliga tal rhythmiskt, men hennes sång metrisk: derför kallas poesien
ganska riktigt ett bundet tal, men att tala om numerus i prosa är i
sträng mening oegentligt, ty prosan blefve då vers. Rhythmisk är äf-
venledes menniskans fria, naturliga gång, men soldatens marsch efter
takt är metrisk. Rhythmen existerar alltså utan meter, men metern
förutsätter alltid rhytbmen. Metern är en inskränkning af dep natur-
liga, medvetslösa friheten, men rhythm och meter tillsammans gifva
begreppet af den högsta sig medvetande friheten, som erkänner lagen,
icke såsom ett tvång, ett band, utan såsom en tygellöshetens sjeifvalda
inskränkning. Denna förening är också ett nödvändigt vilkor för all
lägre och högre konst-produktion. Ty all konst är en sjelf-begräns-
ning: den kan icke såsom naturen verka genom massans storhet, icke
uppenbara sig i den fria oändligheten. När Makrokosmen af konsten
förvandlas till en Mikrokosm, måste den concentrera sig inom en
viss: tids eller en viss rymds trånga gränsor: inom dessa gränsor måste
den framställa ett slutet helt, med bestämd början, bestämdt slut, och
genom bestämda afdelningar (proportioner) gifva i smått en bild af
oändligheten. Sålunda genomtränga frihet och nödvändighet hvarandra,
och uppnå i konsten sin försoning.
Vida mer uppmärksamhet torde Förf:s Ratio Metrorum förtjena,
som närmare förklaras i Vol. IE. sid: 49 o. f. Rec, vågar dock icke
ingå i någon pröfning deri, emedan han icke begriper hyad tsus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
