Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [10] Janzon, Pindari Carmina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
Hr J. har ur Forker låtit afteycka en melodie till Pyth. I., hvil-
ken han anser för äkta, och har på denna förutsättning bygt alle-
handa slutsatser om de Gamles både metrik och musik. - Rec:s obe-’
kantskap med dessa ämnen förbjuder honom, att deruti ingå i någon
pröfning. Den gamle HaErfnyer, som grundligen studerat sin FOrKEL,
HirnBercerR m. fl., ansåg dock detta stycke för oäkta, och förklarade;
att allt det ljus han sjelf efter en mångårig forskning hade vunnit om
de Gamles musik (nemligen dess inre väsende), vore ungefär lika med
noll. Deremot trodde han, att de äldre katholska kyrkosångerna voro
efterbildningar af den Grekiska musiken, och att man endast genom dem
kunde vinna ett ungefärligt begrepp om dennas art. Den äldste af
dessa melodier, äfven bibehållen inom vår kyrka, är den såkallade Am-
brosianska Lofsången (Te Deum),
I redogörelsen för grunderna för sin Öfversättning instämmer Hr J. i
de flesta punkter med deafrec. i sin Verslära anförda principer. Några
af de vigtigare skiljaktigheterna må alltså blott skärskådas. Förf. säger
sid. 58: ”Aeccent-stafvelsen är endast styrka (en ren intension) lik-
som icke-accenten är endast uthållning (en ren extension).” Detta sy-
nes rec. orätt. Accenten utmärker ju endast tonens läge i skalan, så
att omt. ex. gravis står på andra notlinien, står acutus på tredje eller
fjerde o. s. v. och derföre kallas denna just df&a z0oswdia. Emedan
detta förhållande ej har att göra med Metriken, som endast mäter staf-
velsernas tid, men ej deras höjd, så hör hela accent-läran icke till
denna vetenskap 4) annorlunda än i läran om arsis och thesis. Hval
föröfrigt Hr J. i samma kap. anmärker, innehåller flera ganska goda
anmärkningar, I det följ. om Konst-accenten förekomma deremot
åtskilliga klyftigheter, hvarom rec. hade hvarjebanda att säga, i fall
rummet medgåfve. Sjelfva namnet, som skall betyda».quantitets-längd,
synes otjenligt, emedan, såsom nyss sades, accenten blott har att göra
med tonens höjd eller sänkning, icke dess quantitet, dryghet, tidslängd.
Accenten är således till sin natur qualitatif, hvarföre termen Konst-
accent, i betydelse af quantitet, innehåller en motsägelse. I alla fall
bör man i hvarje vetenskap sky införande af nya termer eller förän-
åring af de gamlas betydelse, så vida nödvändigheten ej ovilkorligt så
fordrar, I metriken har man nog både termer och oreda förut till-
räckligt.
Sedan Förf. uppställt sina reglor för svenska prosodien, heter det:
”Hvad man saknar här, är hela rubriken af obestämda (ancipites) staf-
velser, och hvad man finner här, är ett rikt förråd af fullkomligt
goda pyrrhichier och tribrachyer.” Han antar neml. orden liksom,
likså, likväl, uti, deraf, hvarvid, tvärtom, bakom m. fl. så-
som fullgoda, och dina, mina, våra, deras, hafva m. il. (när
dessa ord ej hafva oratorisk accent) såsom ofullkomligare pyr-
Thichier; vidare antager han likasom, äfvensom, nedanför o. s.
v. såsom tribrachyer. I denna lagstiftning bar Hr J. ej förfarit såsom
en god Christen; ty han har dervid blott tänkt på sig sjelf och icke
på nästan. Genom en så beskaffad lära blifver det nemligen temligt
lätt att öfversätta Pinparos och andra lyriska sånger, men (då Hr J.
tillika utdömmer trochén ur hexametern) nära nog omöjligt, att
47 Då jag, i likhet med Voss, Regnér och Adlerbeth antagit i svenskan accenten
såsom i de flesta fall identisk med begreppslängden, så har det skett derföre, att desse
tecknat t. ex. fadren, såsom fådren, hvaremot Hr J, tecknar fadrån, hvilket också
är riktigare. Svenska Akademien tecknar fådren,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
