Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [10] Janzon, Pindari Carmina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Språkvetenskaper. | 75
öfversätta Homer eller den tragiska dialogen. Derjemte har Hr J. til-
låtit sig sjelf att, till undvikande af tvång i meningen, nyttja trochén
ist. f. spondén, men förunnar icke hexametern samma frihet! TIlliberalt;,
Hr J.! — Lyckligtvis är denna theori alltför orimlig för att någonsin
vinna burskap. Är meningen den, att de s. k. ofullkomliga pyrxbichi-
erna, som närma sig till trocheer, få användas på begge sätten, så
motsäger Förf. sig sjelf, ty då uppkomma just ancipites; är åter me-
ningen den, att ehuru dessa ord stå emellan pyrrbichier och trocheer,
men ändock icke få brukas mer än på förra sättet, så är regeln godtyck-
lig. Af noten till sid. 76 finne vi, att det förra verkligen varit menin=
gen, ty Förf. säger sig stundom begagnat de s. k: tribrachyerna som
daktyler, och pyrrbhichierna som jamber och trocheer. Men då ha vi ju
åter dessa ancipites, hvilka Förf. fördömer? Huru förklara en sådan
inconsequens? Vidare: Grundsatsen, hvarföre ord såsom tvärtom,
kanske, af Förf. anses som pyrrhichier, är den, att ”de emottaga
accent på begge vocalerna” (menas: att än den ena, än den andra
stafvelsen kan nyttjas kort eller lång); men hvad är detta för ett skäl?
Om t. ex, ordet tvärtom efter behag kan användas än som jamb, än
som trocheé,: följer väl deraf, att den är intetdera, utan ett tredje, neml.
pyrrbiceh? Ytterligare: flera ord, såsom eller, äro, voro, genom,
öfver, honom m, fl. stå onekligen efter allt sundt gehör pyrrhichien
närmare, än tvärtom, kanske, men likväl få efter Hr J:s lagstift=
ning endast de sednare, men icke de förra gälla såsom sådana. Enligt
AvreErRBeTAS Och rec:s grundsatser äro alla dessa ord trocheer, hvilken
grundsats också af alla orthodoxa Metrieci blifvit antagen; endast ett
andantag hafva vi: fastställt för ordet eller, hvilket vi, i anseende
till” detta orås lätthet, medgifvit kunna användas såsom pyrrhich, så-
Jedes den enda i hela svenska språket. (Ehuru: rec. sjelf förblifvit
denna grundsats trogen i praxis, så skulle han dock nu gerna vilja
medgifva, att i vissa bekantare versarter (t. ex. hexametern) några af
dessa ord, neml. de mest lättflytande och tillika de oumbärligaste t. ex.
de anförda, må kunna ömsevis nyttjas såsom pyrrhichier).
Beträffande ancipites, inser rec. intet skäl, hvarföre de ur svenska
Metriken skola utdömmas. Alla språk hafva ett stort antal sådana, t. ex.
i svenskan dem, som Förf. anfört och många flera. I Grekiskan gör
muta cum liquida position i Epos, men är tvärtem med vissa undantag
kort i attiska pocesien; hos Pinparos obestämd. Homer nyttjar stundem
samma stafvelse än kort än lång t. ex. den första i Aons, årno m.fl;
hvarföre skulle vi, med vida mindre ressurser än de Gamle, genom
godtyckliga, språkvidriga reglor göra vår vers vida mera bunden änr
desses? S
Hr J. slutar sin Metrik med anmärkningar om de Gamles Musik,
hvaröfver ree., i saknad af insigter, icke kan utlåta sig, Men då
Förf. yttrar, att ”skillnaden mellan deras och nutidens tonsystem em-
dast torde bestå i temperaturen” — måste anmärkas, att de förres
tonsystem utan tvifvel var äfven i mathematiskt hänseende fullkomligt,
hvaremot vårt är falskt, emedan i vår octav fattas en half ton; hvilket
redan ’skönjes af semitonernas olika intervaller på klaveret. Den bri-
stande halftonen är utdelad på octavens öfriga toner, så att defekten
serdeles för våra konstförvillade ören blifver omärklig. Deremot skall
(enligt Harrsnwer) den äldsta nordiska skalan varit riktig, hvilket för-
märkes i Folkvisan, och efter denna grundsats har HAaErfFfner också
behandlat dessa melodier. — Besynnerlig är också Förf:s anmärkning:
”Emellan Bardernas s. k. icke-konst och den mest beundrade
konstutveckling, mellan de af kyrkan kanonicerade cantus firmi och
eperan Don Jvan stå ju nästan endast:en Haren, en MozareE” Då med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
