- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1842 /
76

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [10] Janzon, Pindari Carmina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

76 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.

Operan Don JuAn väl menas den Mozartska, huru kan konstnären sjelf
sägas "stå emellan ett främmande och sitt eget verk? Men afsedt från
uttryckets oriktighet, har Förf. glömt PercoreEsi och de andra gamla
Ttalienske mästarne jemte Flaenper och Ses. Bacx, som (åtminstone de
de båda sednare) just i musikens svåraste regioner såsom komst (con-
trapunkten, fugan) ju allmänt erkännas aldrig blifvit öfverträffade?

Efteråt bifogas några underrättelser om Pinparos. Förf. anför
efter Forzer att ”Pinparos snart sågdt är den ende bland fornti-
dens skalder; om hvars moraliska karakter man icke haft det min-
sta att anmärka.” Hans egna Seholiaster anmärka dock, på flere än
ett: ställe, att P. var sniken och sålde sina Oder efter guldvigt. Andra
ha uppgifvit, att han var amasius’ (?0wus»os) åt Kung Hirron, och
hade sjelf till amasius en gosse: vid namn THEOxEnos, 1 hvars armar
han dog. på theatern, Mot sin lärarinna, Korinsna, beskylles han ock
för afund och otacksamhet; då hon för femte gången från honom tog
priset, kallade han Kenne i harmen ”en sugga” (Aelian.). -Om alla
dessa beskyllningar äro sanna eller falska, lemnas här derhän : gjorda
hafva de dock blifvit. — Derefter yttras: ”P. var eusebés i or-
dets rationella och kosmopolitiska betydelse. Och det är denna stor-
artade verldsåsigt, detta sin tids fördomar djerft, men likväl
försigtigt bekämpande natursinne, som gör honom till en heros
+ menskliga snillets historia” m. m. .. Religiös var P. onekligen;
men visst ingen rationalist, och hvad med kosmopolitisk fromhet
(edoepiox) förstås, veta vi ej, så vida ej menas, att han trädde utom den
helleniska religionen, hvilket dock icke är fallet. I hans poesi
kan också ej förspörjas något natursinne, och knapt något bemö-
dande att bekämpa tidens fördomar, så vida icke hans bemödande att
inskärpa moraliska sanningar så-skall kallas. IE sin verldsåsigt skilde
sig visserligen P, från den Homeriska, och slöt sig i stället till den
hieratiska (Orphiska, Pythagoreiska): han antog således själavandrin-
gen. I sin behandling at mytberna följde han alltså ej godtycket, så-
som Förf. jemte andra föreställa sig, utan: de nordhelleniska traditio-
nerna, som, enligt hvad ret. på ett annat ställe skall visa, äro lika
gamla som de episkt-homeriska. Ur denna synpunkt måste vi ogilla,
att Förf. på det bekanta stället -O1 IL. 195 gifver företrädet åt en
tolkning, som bortresonnerar skaldens temligen klart uttryckta mening
om. metempsychosen.

Ännu återstår för ree. att yttra sig om Förf:s behandling af tex-
ten, om Öfversättningens och om Noternas värde. Det förra skulle
erfordra ett utrymme, som alldeles saknas; Han måste således älldeles
förbigå detta ämne. Beträffande öfversättningen, uttrycker Hr: J. sjelf
sig derom med mycken blygsamhet. Hans bemödande har varit att
återgifva originalets både innehåll och form så noggrannt som möjligt,
och han fraktar, att originalets anda genom de svårigheter, som deremot
ligga i vägen, alltför mycket lidit. Med mycket nöje vitsordar rec. den
skicklighet, hvilken Hr J. ådagalagt i denna kamp, hvarur han ofta
gått segrande, Af egen erfarenhet känner rec. alltför väl de stora
hinder, som på detta fält möta; Visserligen har Hr J. underlättat
sin möda ej allenast genom utbyte af trocheer i st, f. spondeer (hvil-
ket rec. också måst göra), utan äfven genom allehanda friheter, dem
ree, aldrig vågat, och anser aldrig böra vågas, neml: genom: tillska-
pande af högst betänkliga pyrrhichier och tribrachyer, genom ett efter
versbehofvet omskiftande bruk af det: grekiska och moderna uttalet af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 22:35:51 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1842/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free