Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Philosophi - [14] Hwasser, Om Äktenskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Philosophi. 91
Detta osanna begrepp om naturen tillerkänner densamma en
oförgänglig förmåga att frambringa och uppehålla sig sjelf. På
detta säll faltas det verkliga, det redan varande, såsom orsak
till allt, hvad som uppkommer, och erkännes således såsom
den högsta eller sjelfva den skapande principen. Den sinnliga
naturdriften, hvilken, inom den organiska verlden, för denna
äsigt blir varelsernas orsak, måste derföre såsom den skapan-
de principen vördas och aktas helig. — Den sanna åsigten af
naturen erkänner deremot en verklig alstring, eller en oupp-
hörlig uppkomst af absolut nya varelser, hvilka från de redan
vabde icke kunna bärledas, eller såsom verkningar af dem
låta förklara sig. Då dessa nya varelser dock icke i Intet
kunna hafva sin orsak, så måste denna orsak sökas i en öfver
natsren upphöjd verklighet, i ett högre väsende. Detta högre
appenbarar sig i mensklighetens historia såsom ideen af det
heliga, hvilket, då det med sjelfuppoffrande vördnad hyllas,
pPånyttföder både den enskilda menniskan och slägtet; och hvil-
ket, om det fullständigt a: tanken uppfattas, inses äfven vara
det eviga och allsmägtliga Genom den dermed uppkommande
ideen af skapelse blir abdrdn helighet viss, och den nyfödel-
se, som enligt religiösa tron utgör mensklighetens högsta be-
slämmelse,, älven om den öfrigt skapsslsen gällande. Denna
åsigt, som således från det högsta väsendets oupphörligt ska-
pande allmagt härleder uppkomsten af nya varelser, kani sinn-
liga mdtordrillen endast se ett i och för sig sjelft vanmägtigt
vilkor för alstringen, och måste derföre anderordia sinnlighe-
ten under det högre, till ett tjenande medel för dess heliga
afsigter, hvilla i äk tenskapet äro erkända (sid. 2—15).
Den fiendtlighet mot äktenskapet, hvilken framträdt ur
folklifvet (Socialisterne i England, S:t Simonisterne i Frankri-
ke) vänder sig bhufs väsäkdig an dels mot det beskydd äktenska-
et gifver åt ”ögenidomens ärftlighet, dels kring de bekymmer,
hvilka åtfölja den lagenliga ällbenskupstörbindelsen (sid. 5
19).
Från de anfall; hvilka göras mot äktenskapet, denna enda
kraftiga sedeanstalt mot sinaligheten, skulle man kanske vilja
sluta tull sinnliga begärets högre stegring i denna, än i för-
flutna tider. Fodoliener; sätena som Frankrikes närvarande
seder och litteratur, liksom ock Det unga Tyskland synas be-
kräfta en sådan förmodan. För dessa fenomener är dock
mindre det sinnliga begärets stegring grunden, än i Frankrike"
känslans, i det unga Tyskland fantasiens emancipation från re-"
ligionen och det sedliga medvetandet. Och om man ej för
mycket fäster sig vid enskilda företeelser, skall det visa sig,
att den sedlighet, som äktenskapet upprätthåller, vunnit stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
