Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Vitterhet - [16] Skizzer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vitterhet. | 103
tit mol slägtens intresse, fordrar läsaren med skäl, att den
tanke, som i porträttet är framställd för den yttre en
gen, tillika är en lefvande öfvertygelse hos hvarje individ in-
om familjen. Endast genom magten af en sådan öfvertygelse
visar sig katastrofen vara ett uttryck af en sträng nemesis, och
eger en tragisk effekt; i annat fall blifver den blott och bart
en tillfällig olyckshändelse, utan vidare betydelse. Men A-
DPELGUNDAS husliga lycka, den af inga förebråelser störda tref-
naden i hennes Öh den ljusa färg, som hvilar öfver
det hela, — visar ieke allt detta tillräckligt, att tron på Stam-
frun, såsom af sina ättlingar fordrande riäkenskap, i sjelfva
verket är försvunnen? Visserligen börjar, vid ÅDELGUNDAS in-
träde i den dystra familjesalen, hennes aristokratiska samvete
”att liksom litet svida,” men man finner 1 detta uttryck för
litet allvar, för aft deruli se en känsla af egentlig sjelfföre-
bråelse. Har deremot Förf. med dessa ord åsyftat en ironi
öfver det hela, så visar ju sjelfva upplösningen, att denna
ironi var misslyckad. Vi skulle derföre tro, att den idé som
genomgår denna lilla berättelse, skulle hafva vunnit så väl i
klarhet som uti intresse, i händelse Förf. at densamma gifvit
en bestämdare gestalt. |
Uti ”Tvenne Fänners Råd” har Förf. sökt visa det bä-
sta mediet att skingra de moln, hvilka ofta förmörka den hus-
liga sällhetens horisont. Tvenne unga makar njuta af att lära
känna bvarandra, att fritt och obehindradt meddela sig med
hvarandra, hvilket de före sin förening nästan aldrig fått. Men
den unga Ezrisa blir mor, och hennes lIilta dotter tager nu i
anspråk alla de stunder, dem hon förut egnade sin man en-
sam. Denue får temligen ledsamt, men döljer sin smärta, och
söker, på sin makas enträgna begäran, förströelser utom hus,
Likväl utan alt i dem finna nöje. Nu blir Etina otvöstlig, Ii-
der af svartsjuka, och tror sig bafva förlorat sin mans kärlek.
I denna sinnesstämning erhåller hon besök af tvenne väninnor,
hvilka erbjuda sig att tjena henne med sin erfarenhet af hif-
vet. Den ena af dem gifver Erina det råd, att, genom ”bön
och lif i Gudi,” söka vinna sin mans. andeliga kärlek, sedan
den verldsliga flytt: den andra att genom ett mera vårdadt
yttre bemöda sig att behaga honom, och genom nöjen återgif-
va hemmet dess förra trefnad. ErisaA går en medelväg mellan
dessa tvenne ytterligheter: hon följer begges råd, och der-
igenom återställes det goda förhållandet mellan lane. —
Måhända är ämnet i deima för öfrigt underhållande berättelse
något ytligt behanuladt. Visserligen har rec. föga att invän-
da mot Eörf:s subjektiva åsigt äl en huslig Slla då hon
yttrar: ”skratt och skämt underhålla FR det säga vi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
