Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Uppfostringsvetenskap - [40] Aimé-Martin, Familj-Mödrars Upptostran. Öfvers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppfostringsvetenskap. : 207
böckerna, hvari dessutom så många partiella och för ämnet
främmande undersökningar äro inflätade, att det vore oss omöj-
ligt att deri följa Författaren. - Undersökningarne om förstån-
det hos djuren, om Amerika och Polen, om Athens, Spartas
och Roms politiska lagar må nu i och för sig vara intressan-
ta, men för bildandet af en verklig familjemoder äro de icke
just bland de närmast behöfliga. Det är ju dessutom, såsom
Förf. sjelf yttrat, icke i förståndet fruntimrens uppfostran gö-
res, det är i hjertat den borde ske, ty fruntimren veta ej något
annat rätt, än hvad hjertat sagt dem. Och är nu religionen,
såsom Författaren äfven erkänt, den enda magt, som förmår
bilda hjertat, så är dermed äfven gifvet, att qvinnan: deri har:
att söka sitt förnämsta bildningsmedel. Pröfvom derföre nå-
got närmare denna fjerde bok, hvilken med afseende på dess
innehåll af författaren rätteligen blifvit betraktad såsom hela
arbetets slutsten och fulländning; den skall bättre än något
annat visa oss, buru han löst sin sköna uppgift. Det är om
husmodrens religion här är fråga. ”Här är icke frågan om att
ändra någon dyrkan, eller omstörta någon dogm, säger För-
fattaren. Alla christna bekännelser antagas och subsumeras
under en allmän religion. : Alla skola kunna behålla sin tro
och sin dyrkan, men genom sitt arbete vill Författaren i hvarje
menniskas själ nedlägga den sanna vishetens frön, den kärlek
till Gud och menniskor, som af alla folk bildar en enda slägt.
Det måste till och med kunna läsas af en Arabisk, Persisk
eller Turkisk qvinna; hon skall kunna tro sig vara Muhamme-
dan, när hon redan i hjertat är Kristen; alla ämnen för hen-
nes tro, alla hennes läras hemligheter, ega ännu bestånd —
och dock är hon redan Kristen.” Hvar och en undrar med
rätta, huru sådant skall kunna tillgå. Herr AmmÉ-MARTIN, som
jast icke är besvärad af några betänkligheter, bar lösningen
genast i beredskap. Man må ej tro, att han underkastat Sig
den Tyske forskarens sura arbete för att kritiskt pröfva chri-
stendomen och hvad som deri är det beståndande eller för-
gängliga. Med några historiska taflor och några begrepp, hvil-
ka han, såsom allmänt användbara, abstraherat från Evange-
lierna, anser han undersökningen vara färdig. Visst blir chri-
stendomen på detta sätt rätt allmän, men den förlorar tillika
den djupa och allvarliga karakter, Christus gifvit den. Läran
om en mild och försonlig Gud och om brödrakärleken står
visst att läsa i Evangelierna, men Herr AmÉ-Martin borde ej
hafva öfversett hvad som: der äfven står om en helig och rätt-
färdig Gud; om lifvet i Christo, om den naturliga menniskan’,
om den menniska, som efter Guds sinne är, m.: m. 8., hvil-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
