Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Vitterhet - [41] Carlén (Fru), Rosen på Tistelön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ö&fA
6 ö
2495 oo ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
hade hycklat för honom, hade narrat hans: kärlek, ingenting
af höll honom längre, att vinna förlossning från den blodskuld,
som han trodde hvila öfver sitt hufvud. Han blef sin faders
och sin broders angifvare. Brodren sökte för sin hustrus skull
att undkomma den öfverhängande faran, men när denua —
just i räddningens ögonblick — omkom, lät han sig fängslas,
och erkände sitt och fadrens brott. Den vansinnige störtade
sig i hafvet, sedan domen gått i fullbordan öfver hans fader
och broder. Jaktlöjtnanten fick transport, man vet ej säkert
bvart; och många år derefter sågo stundom resande på en lh:
ten lägenhet i Bohus-län uti en enslig kammare en liten gum-
ma, gulblek och aftärd, ”utan spår af skönhet i det af sor-
ger utmärglade ansigtet; och likväl, sade hennes sköterska,
var det hon, som fordom kallades Tistelöns ros.”
Så lyder i största korthet sagan om Rosen på Tistelön.
Vi hafva i denna öfversigt endast framhållit styckets hufvud-
handling, och uteslutit den mängd af episodiska tilldragelser
och karakterer, som dock gifva afrundning och fyllighet åt
det hela, samt erforderlig belysning och relief åt hafvudper-
sonernas karakterer. Sådana episoder äro kapten ROosenBERG,
gumman ÅRNMAN, gamle löjtnant Pemr, JosEpmina, m. fl., hvil-
ka väl alla på ett naturligt och konstmessigt sätt fläta sig in
i den öfriga händelsen, som de i sin mon bidraga att utveckla,
och följaktligen alla hafva sitt intressse, men likväl träda i
skuggan bakom de hufvudkonturer, som vi ofvan uppdragit.
Vi bafva förut anmärkt såsom en synnerlig förtjenst hos vår
Förf. att hon för sina konstskapelser oftast väljer motiver af
mera omfallande intresse, än dem, som bestämma gången af
det hvardagliga lifvets små tilldragelser, och vi erkänna, Så-
som ett utmärkande företräde i det arbete vi här anmäla, den
fullt tillfredsställande motsvarigheten mellan motif och hand-
ling, Båda äro här tidsenliga: det väsentliga motivet är en
ibland de få återstående ännu giltiga protester af det person-
liga godtycket emot samhällets högre förnuftighet: — smyg-
handeln med de rysliga brott, den kan medföra; handlingen
åter med alla sina trådar sammansluter sig i den hämnd, som
samhället omsider utkräfver öfver kränkaren af dess lagar.
Att samhällets hämnande Nemesis här såsom medel begagnar
individer, som stå i större eller mindre beröring med det be-
ångna brottet, att straffet uppreser och gestaltar sig ur sjelf-
va brottsligheten, att slutligen dessa individer med sina små
personliga intressen gå under inför samhällets eller den all-
männa förnuftighetens obevekliga fordringar — alt med ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>