Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Vitterhet - [41] Carlén (Fru), Rosen på Tistelön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
ord ej en tillfällighet, utan ett inre tvång befordrar brottet
till straff, och att vid sådana förhållanden de personliga in-
tressena ej tillåtas uttaga sin rätt jemte de stora allmänna,
vittnar om den konstnärliga blick, som ordnat det hela. Att
i det verkliga lifvet stundom går annorlunda till, betyder in-
tet: det är den skilnaden emedan konstens och lfvets före-
teelser, att i de förra idéen framträder i ren utveckling efter
inre nödvändighet, i de sednare deremot genombrytes och
grumlas af de oräkneliga tillfälligheter, som betingas af men-
niskans andliga tillvaro. Och att dessa ej få bestämma kon-
stens skapelser i högre mening har vår Förf. visat, att hon
insett.
Af denna otvungna motsvarighet emellan motif och hand-
ling följer äfven en mindre vanlig otvungenhet och konseqvens
i karakterernes utveckling; vi hafva ingen väsentlig anmärkning
att göra i detta afseende; till och med de manliga karakte-
rerne hafva en sann och naturlig bildning. De qvinnliga äro
af största intresse: den unge lurendrejarens hustru, ErIKA,
ett mönster af ömhet, tålamod och trohet; GABRIELLE, Rosen,
så älskvärd, som ett ädelt naturbarn kan vara. Visserligen
hafva vi hyst några betänkligheter emot ’ Tistelörosens dubbla
böjelse, den starkare för löjtnanten, den svagare för kapte-
nen; men fruntimren lära: väl bättre förstå sig på slikt, och
då en Författarinna tagit saken på sitt ansvar, torde vi ej
längre få sätta denna qvinnobjertats större rymlighet i fråga.
Scenerierne hafva en utmärkt färgrikhet och liflighet; vissa
äro verkliga mästerstycken, t. ex. smugglare-äfventyret i bör-
jan af 2:dra delen. Handlingen rörer sig inom en krets, i
hvilken, så vidt vi veta, den Svenska konsten förut ej in-
trädt, och som derföre utom allt annat äfven erbjuder nyhe-
tens behag — folklifvet i en skärgård, med hvars skiftande
taflor Förf. tyckes ega en förtrolig bekantskap.
Stilen slutligen utmärker sig genom samma ledighet och
rapiditet, som i Förf:s föregående arbeten; I det noggranna
utarbetandet af detaljer, i dialogens uppstädning — denna fö-
refaller oss stundom ej obetydligt platt — har vår Förf. ej
tid att täfla med sina systrar i Apollo, men vi förbise ger-
na dessa småbrister, för de stora ojemförligt öfvervägande för-
- tjenster, som röja sig i den storartade plananläggningen, den
konseqventa utvecklingen och — ej till förgätande — i
det raska, friska och färgrika framställvingssättet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
