Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - P. Om Grekiska Oraklen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 De Grekiska
rakter, — hvarigenom, säger mån !7), det förlorade Sm höga
sedliga ställning. Ja, enligt våra begrepp, — men ieke efter
Grekernes, ty den prophetiska förmågan var en af Apollons
mest ärofulla befattningar, och denna, förlänt åt dödlige; ansågs
den tiden såsom en serdeles utmärkt gudonilig gåfva; som en-
dast unnades åt några få fromma; högt begåfvade: Man skulle
för öfrigt kunna tro, att de dels af framtida händelser jäfvä-
de, dels tvetydiga och onöjaktiga svar, som ett spådomsinsti-
tut utan tvifvel ofta nödgades gifva på en mängd spörs-
mål, nödvändigt borde; serdeles i en upplystare och pröfvan-
de tid, väcka misstroende till oraklens ofelbarhet och smånin-
gom undergräfva deras ahseende. Sådant inträffade dock icke;
ty finnes endast ett fast förtroende till en utmärkt man eller .
inrättning, så glömmer allmänheten alltför lätt de bedrifter
och företag som misslyckas, meh fäster så mycket bättre i sitt
minne dem; som krönas af framgången. Visserligen läto åt-
skilliga enskilda, och bland dem sjelfva den amnärs så god:
trogne Herodotos, någongång undfalla sig ett och annat ord
om tvetydiga och på skrufvar ställda gudasvar 18); men dettä
ansågs just höra till saken; — af denna anledning hette ja Apol-
leon sjelf so&ijas, Ad. ä. den snedt talande? — och stötte såle-
des ingen.
För öfrigt synes denne Guds tolkare i Delphi; såsom
förut är anmärkt, användt utomordentliga utvägar, för att på
serskilda orter förvärfva sig kunskap om allmönna och enskil-
da förhållanden, för att derefter kunna inrätta sina svar; met.
der denna kuvskap ej bjelpte dem, eller då händelserna för
intet menskligt förutseende räckte till, i sina svar iakltaägit den
största försigtighet, dels genom att göra dem så obetydliga
som möjligt, eller ock högst dunkla eller rent af obegriphga,
dels inrätta dem så, att de kunde tydas alltefter utgången.
Att de Delpbiska presterne underhållit hemliga förbindelser
med serskilda orter i nyssnämnda ändamål; derom finnes väl
intet vittnesbörd, men utom ett sådant antagande kan man
17) WnedsiöTi; anf.; st.
18) diolootouor — Xifdykösr yonoitor, HMérod. E. 78; V. 94,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
