Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - P. Om Grekiska Oraklen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 De Grekiska
redan i krviget mot Aigina tvertemot. Åfven Herodotos 21) hå
ter i historien om Alkmäoniderne och Kleomenes förstå, att
Pythia emottog mutor. Med förakt och löje talar Aristopha-
nes på flera ställen om missbruket af orakler, sedan demago-
ger i hans tid hade för sed att köpa sig gynnande gudaspråk
i Delphi, eller förfalska de för banden varande. Efter Pelo-
pomesiska krigets slut höllo sjelfva Spartanerne ?2) en råds-
församling i Delphi, utan att dervid hafva rådfrågat Guden;
Asgesilaos ?3) yttrade, att sedan han rådfrågat den Olympiska
"Zeus sjelf, ansåg han det icke för nödigt, att äfven vända sig
till hans son. Hvilken öfvertygelse den store Epaminondas i
denna väg hyste, skönjes af hans från Homer lånade svar till
de vantroget misströstande Thebanerne före slaget vid Leuktra,
sedan offren utfallit olyckligt: S
Ett vartecken blott gifs, — att fäderneslandet försvara 24).
På honom beropade sig ock sedermera Demosthenes , i det
att han öppet förklarade, att Pythia stod i Philippos” sold
(4 IMvdia gukviniter, Detta uttryck, som likväl medgifver en mil-
dare öfversättning, är mellertid kanhända det starkaste, som
om detta institut blifvit fäldt, och samme statsman, som förut
ingaf sina landsmän misstroende emot Pythias redlighet, söker
sedermera, sedan Philippos var död, inge dem mod genom den
påminnelsen ?5), att deras stats lycka var förutspådd både af
den Dodonäiska Zeus och den Pythiska Apollon. Eburu så-
lunda så delgöv miéouarte, dess besticklighet och lögner lågo
i öppen dag för alla upplystare, och alltså dess moraliska an-
seende hos dem var förloradt, så vågade likväl ingen offentli-
gen uppträda emot dem, ingen författare rent af förneka des-
sa inrättningars helighet. Dertill voro de i sin idée alltför
djupt sammanväxte med den helleniska religionens starkaste
rötter, så att de nyss omtalta fallen i allmänhet blott betrak-
tades såsom tillfälliga missbruk af den prophetiska gåfvan.
21) V. 65, 90. VI. 66.
22) Xenoph. Hellen. VII 4.
23) Plutar. Apophthegm.
24) Els oiwvös äesotos Åuvveodur eQ; RÄTOYS:
25) De Corona.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
