Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - C. P. Om skolans uppfostrande kraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 Om skolans
kallade folk-upplysningen bar stundom ansetts ega en ganska
dryg andel i den depravation i seder, hvars. verkliga tillvaro
man icke förmått förneka. Huruvida anledningen i någon mån
till en sådan åsigt förefunnits, må här lemnas oafgjordt; men
påtagligt är det, att hvarje anledning att misstänka undervis-
ningen för så vådliga påföljder bör undanrödjas. Vid en god
sak bör man undvika att hafva skenet. emot sig. Det är der-
för angeläget, att bildningens sanna vänner efterforska, hvad
skolan förmår och hvad hon icke förmår i afseende på upp-
fostran åstadkomma, på det att man ifrån annat håll må söka
skaffa hvad som möjligtvis brister i afseende på skolans kraft
att uppfostra. Dömer man så skeft eller förhastadt, att man
anser all uppfostran komma från skolan; så gifver man med
detsamma upplysningens fiender vapen i händer, — vapen af
farlig verkan. Vi vilja ej förneka, alt om oss intet annat
val lemnades, vi — huru mycket skolan ock ligger oss om
hjertat — heldre skulle se henne såsom uppfostrings-ai-
-stalt uppoffras, än vi kunde lida, att familjens, kyrkans och
statens; vidtomfattande och dyra åligganden i afseende på upp-
fostran underkändes och upphäfdes. — Till utredandet af den
-vigtiga frågan om skolans uppfostrande kraft har en
mellan v. Superintend. Huez i Läbben och Pedagogiska
Sällskapet i Berlin förd skriftvexling lemnmat ett ej obetyd-
ligt" bidrag. . Vi vilja derföre anföra i korthet det vigtiga-
ste deraf.
Med uppfostran i egentlig mening förstår HureE den plan-
messiga. inverkningen på barnets ielag och vilja, tillvänjan-
det. till det goda och rätta, eller med ett ord: karakters-
bildningen. Uppfostran är familjens hufvuduppgift: skolans
åter är undervisning. Förliknad med de tre bhufvudsakliga
lefnads-kretsarne: familjen, staten, kyrkan, är skolan ej af
samma värde och betydenhet. Skolan är ej lika så ursprung-
lig som; de: familje- stats- och religions-samfund hafva fun-
-nits, innan några skolor exsisterande. Skolan är i jemförelse
med dem icke något sjelfständigt; hon är tjenande och hjel-
pande så. väl le som staten och kyrkan: hon har väl
uti sig af dessa tre samfunds beskaffenhet, men kan hvarken
evsätfa eller undvara dem. Det som karakteriserar skolan så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
