- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1842 /
235

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - C. P. Om skolans uppfostrande kraft

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

uppfostrande kraft, ös

som något för sig sjelfständigt är ej uppfostran, inre ordnvin-
gen och andakten i skolan, utan det är undervisningen.
Uppfostran i skolan är undervisning. Men undervisningen så-
som sådan är-ej nödvändigt uppfostran. | Ty om så vore, då
skulle alltid vetandets mått och dygdens motsvara hvarandra,
och kunskapens magt alltid vara den på det goda riktade vil-
jans magt. Icke undervisningen öfverhufvud, utan den upp-
fostrande undervisningen gör skolan till uppfostringsanstalt.
Men blott den undervisning är uppfostrande, som genom sjelt-
va lärandet (och utan att göra något annat än lära) vet att
upplifva sinnet för det rätta och goda, och väcka lust der-
till, så att lärjangen blir bättre i den mån, som han förkof-
rar sig genom lärande, Likväl må det medgifvas, att till och
med en undervisning af ensidigare art kan i någon mån verka
uppfostrande: tankarne öfvergå nemligen i känslor och grund-
satser, och deraf uppkomma handlingar.

Men utom undervisningen och bredvid henne uppfostras
i skolan. Lärarens personlighet verkar med stor uppfostrande
inflytelse: på lärjungarnas sinne under den åldern, som är fal-
len för att härma efter, gör lärarens personlighet ett djupt,
stundom under hela lifvet outplånligt, intryck. Det är der-
före af oberäknelig vigt, att icke någon oart vidlåder sjelfva
läraren.

Man har menat, att skolan skulle uppfostra äfven genom
ungdomens inbördes umgänge. Men en barnaskara, obevakad,
oregerad, utöfvar sällan dygden, och är mera begifven på
allehanda’ oarter än på ett anständigt uppförande. Såsom na-
turen är tyst, då hon välsignar, men högljudt väsnas, då hon
förstör: så är äfven det goda enligt sin natur blygsamt och
tyst; det enda deremot tränger sig fram och väsnas. Det är
derföre fara värdt, att de varnartiga barnens oseder gripa
mer omkring sig än de välartades hörsamhet och öfriga pris-
värda egenskaper.

Skolan utgör blott en af folkbildningens faktorer, icke
ens den vigtigaste, utan en underordnad. Den är nemligen
underordnad under fadershusets och allmänna lefnadens infly-
telser. Skolan mottager barnen först vid omkring Z:de året,
således vid den tid, då de i allmänhet ’under barndomens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 22:35:51 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1842/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free