Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - C. P. Om skolans uppfostrande kraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2358 Om skolans
skolan å sin sida icke gifver större förhoppningar, än sem af
utgången rättfärdigas. Skolläraren bör ej taga sig min af
att kunna omskapa odugliga pojkar till de mest välartade
barn, ieke uppföra sig så, som hade han ett hemligt medel
alt göra allt det menliga i de husliga inflytelserna på lärjun:
garne oskadhet. Till föräldrar, som insälta sina söner i sko-
lan, borde skol-föreståndaren säga ungefär sålunda: Vi lä-
rare i skolan vilja visserligen göra hvad vi förmå för edra
barns uppfostran. Men likväl äro de små framför allt fästa-
de vid föräldrarnas själ; och lagda dem på samvetet: fäderne-
haset — det bör vara den rätta etementar- och borgare-sko-
lan, — det bör vara fromhetens och dygdens gymnasium.
Skolans bufvud uppgift är undervisningen, som i
henne ej är blott uppfostringsmedel utan äfven mål uti sig.
Uppfostran är den andra ganska vigtiga uppgiften, men un-
derordnad under den förra. Om skolan bildande undervisar,
så har hon såsom sådan gjort nog: bennes kraft att uppfostra
är svag i jemnförelse med de öfriga uppfostrarnes, synnerli-
gast föräldrahusets och allmänna lefnadens. Om skolan gör
sinnelagets veh viljans bildning till bhufvud-uppgift, och be-
traktar andervisningen såsom medel, så upphäfver bon sig öf-
ver de för henne genom sakens natur nödvändigt satta grän-
sor, sätter sig ett mål, som hon ej kan uppnå, sväfvar ut i
det tomma och väsenlösa, och försummar det, som egentli-
gen är hennes hufvuduppgift, hennes mål — grundlig kan-
skap och bildning. Blott derigenom, att skolan håller sig
inom sina naturliga och nödvändiga gränser, kan hon blom-
stra. Fordrar man förmycket af henne, så lemnar hon intet.
På kunskapens träd hänga visserligen mångabanda frukter,
ljoflliga att åskåda: men de gifva ej paradiset — de borttaga
det fastmer vr menniskobröstet. Det bästa kommer ej i men-
niskosjälen genom undervisning. Man kan vara väl uppfostrad,
utan att ha lärt mycket; man kan veta mycket och ändå vara
illa uppfostrad. Intellektaell kraft, flit, uppmärksamhet, lyd-
nad, följdriktigt tänkande äro goda; men de utgöra ej den
uppfostrade goda menniskan: de blifva sjelfva först af värde
genom beskaffenheten af sinnelaget, genom ändamålen, som de
tjena, genom bevckelsegrunderna och afsigterna. Med blotta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
