Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Theologi - [44] Strauss-litteratur inom Sverige: 10. Strauss och Ullmann. Med företal af Svensk Prest; 11. Om de heliga Evangangeliernas uppkomst och sanning; 12. Melin, Föreläsningar öfver Jesu lefverne; 13. Om äktheten och trovärdigheten af de fyra kanoniska Evangelierna; 14. Ahnfelt, Om den Straussiskt-kritiska ståndpunktens m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246 = ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
sen för en vanställd öfversättning ifrån Hebreiskan synes ref
sakna alla giltiga skäl. ;
Att Mattb. Evang. skulle hafva blifvit infördt till läsning
i stället för Mosis lag och för att, i motsats emot denna,
undervisa i Christi sedolära, synes ref. vara en gissning, nog
vågad för att kunna stödjas af de grunder, som derföre blif-
vit anförda. Fivad hindrade, att tyda och använda lagen så-
som Propheterna? När eller om lagen upphörde att läsas
vid de christnas gudstjenst, derom kan ref. för ögonblicket
ej yttra sig, men att det skett så tidigt och allmänt lärer cj
kunna bestyrkas af Justin: Martyris åberopade yttrande (s. 96),
”att vid de Christnas Gudstjenst om söndagen upplästes Evan-
gelium och propbeternas skrifter.” Ty icke allenast kan ut-
trycket propheternas skrifter här tagas i den vidsträckta be-
märkelse, att det äfven innefattar lagen, utan Förf. anför ock
sjelf (s. 1014) följande ord af den med Justinus samtidige
Hecrsmevs: ”det predikas i hvarje kyrka lagen, profeter-
na och kyrios,”
Det är ej ref:s afsigt att anföra alla de anmärkningar,
som kunna föranledas af denna eller de öfriga skrifterna. De
-öfverensstämma icke alltid sinsemellan. Så antages i N:o iF,
att Matthbei Evang. är skrifvet på Hebreiska, och sedan öf-
versatt på Grekiska, men deremot i N:o 13, att den Gre-
kiska text vi nu hafve är original, icke öfversättning.
N:o 42 är, hvad äfven dess titel utvisar, olika de begge
öfriga deruti, att den icke utgår ifrån undersökning af böc-
kernas äktbet, utan af innebållets sanning. Förf. har indelat
sitt arbete i bistorien om Jesu 4) födelse och barndom, 2)
offentliga verksamhet, 3) lidande, död och uppståndelse, och
har i den bittills utgifna delen lemnat den första. Den ut-
märker sig genom Förf:s grundlighet och värma för sitt ämne:
"endast måste ref. tillstå, att han ej alltid funnit sig tillfrids-
ställd af Förf:s utflygter och betraktelser, hvilka då tyckts
vara antingen mindre genomtänkta, eller mindre klart ut-
tryckta; såsom t. ex. hvad som, sid. 79 o. följ, yttras om
christendomens elassicitet.
N:o 48. Här meddelas sammandrag af i Upsala hösten
1844 hållna föreläsningar af Prof. A. E. Knös. Det afhand-
lar ämnet under följande rubriker: 1) tvistefrågans vigt, ål-
der och grundbestämmelser, 2) allmänna grunder för den
Evang. historiens trovärdighet, 3) källorne för Evangelisternes
"berättelser; 4) Mattbei Evangelium. Förf. har sökt hos Matth.
finna en ”realordning” i ämnenas framställning, hvilken åsigt
likväl icke låtit genomföra sig i afseende på hela detta Evan-
gelii innehåll. Arbetet måste genom Förf:s gvundliga lärdom
och stilistiska förmåga ega ett högt värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
