Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Theologi - [44] Strauss-litteratur inom Sverige: 10. Strauss och Ullmann. Med företal af Svensk Prest; 11. Om de heliga Evangangeliernas uppkomst och sanning; 12. Melin, Föreläsningar öfver Jesu lefverne; 13. Om äktheten och trovärdigheten af de fyra kanoniska Evangelierna; 14. Ahnfelt, Om den Straussiskt-kritiska ståndpunktens m. m. - [45] Bergmann, Mörkrets Partigängare m. m. Öfvers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Theologi. 247
N:o 14. ”Denna afhandling, som upplästes vid Skånska
Prestsällskapets sammanträde i Lund den 20 sist: Oktober,
gör synbarligen intet anspråk på att vara någon egentlig ve-
derläggning af den straussiska åsigten; författarens afsigt har
blott varit att lägga denna i öppen dag och visa i hvad sam-
55 pper SOA AR SE
manbang den kan befinna sig med tidens religiösa cultur” (s. 5).
UU 3 . kaj Ne – -.”
De afdelningar, under hvilka Förf. afhandlar sitt ämne, äro
i titeln angifna. Förf. har visat sig vara sitt ämne vuxen;
i Pam I . S) .” . : .- &
denna förklaring af en man, som tillhörer det tjenstgörande
presterskapet, är ett fägnande bevis, att tidens tecken hos
Svenska Hyrkans herdar ej undgått uppmärksamhet. FA
[45] Mörkrets Partigängare 1 den Protestantiska
Kyrkan, deras Väsende och Syftning. Af Dr H. A.
Bergmann. Ofversättning. Stockholm, L. J;: Hjerta. 1842.
162 sidd. 12:o. (Priset: 40 sk. B:ko).
Hvilka dessa ”Mörkrets partigängare”, dessa ”Mörkermän”,
”mörkerhjeltar” äro, mot hvilka Förf. drager i härnad, röjes
dels genom de i noterna gjorda utfallen mot Berl. Evang.
Tärchenzeitung vanligen med begagnande af D. Sonmuuz” diatri-
ber mot nämnda blad, dels genom utmärkandet af de ”ursin-
niga” trosläror, hvilkas vidhållande anses såsom ett hufvud-
kännetecken på dessa af ett ”förvändt system omtöcknade
hjernor.” Af det förra upplyses, att med dessa namn beteck-
nas i främsta rummet den Evang. Lutberska Kyrkans mest ak-
tade hufvudmän inom Tyskland. AT de förkastade trosläror-
nas beskaffenhet finner man, att under de ofvannämnda epithe-
terna sammanfattas ej blott alla de, som nitälska för bibe-
hållandet af den evangeliska Hyrkans tro i dess allvar; utan
i allmänhet alla som tillegna Christus gudomlig dyrkan eller
anse. honom såsom Gud. Ty, jemte lärorna om Treenigheten,
Arfsynden och Djefvulen, sådana de af Evang. Luth. Hyrkans
”offentliga bekännelser” fattas och framställas, förkastas så-
som dessa ”Mörkermäns” ”ursinniga dogmer” förnämligast den
läran, att Christus är Gud. ”Endast af Christi Gudom hafva
de på intet vis nog; han är fullkomligt deras Gud sjelf”
(p. 635).
”Men icke blott dessa, den protestantiska Kyrkans fordna
läror, ifrån hvilka ett grundligt och förnuftigt bibelstudium
redan längesedan återfört alla upplysta (!): theologer, söka
desse mörkrets män att ånyo göra gällande; de gå än vidare,
de fråndöma (!) den gode Guden icke allenast äran af verl-
dens skapelse, och tillerkänna den ensamt åt Sonen, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
