Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Konsthistoria - [59] Mankell, Berättelser ur Kyrkomusikens Historia; [60] Mankell, Musik-Bilagor till Berättelser m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
sönderfalla vidare hvar för sig uti Berättelser, åtta till anta-
let, bvilka afhandla, uti förra afdelningen: 1) Kyrkosången
från Christendomens början till Carr den stores tid. — 23
Choralsången från CarL den stores tid till Lurser. — 5)
Ryrkosången vid Reformationstiden. Lutners uppträdande. —
4) HRyrkosången efter: Reformationstiden; — samt uti den
sednare afdelningen: 3) De första försöken att sätta Musik i
stämmor, ifrån orgelns inträdande i Ryrkan:till 1500-talet. —
6) De gamla Nederländska HRontrapunktisternas period. — 7)
De Italienska KRyrkokompositionernas tid. — 8) Hänper och
SEBASTIAN Bacon. — Ehuru skickligt Förf. valt de epoker, som
han lagt till grund för den sednare indelningen, synes dock
den förra, eller hufvudindelningen ,, lemna åtskilligt öfrigt alt
önska. Att begreppen Choral och Harmoni icke äro på det
sätt koordinerade, att de uti en indelning lämpligen kunna
motsättas hvarandra, torde falla den tänkande läsaren i ögo-
nen. Väl bar Hr M. uti inledningen sökt att med några ord
motivera denna indelning af ämnet, men med skäl, som kriti-
ken svårligen torde kunna godkänna. Ty om än Choralen,
såsom all sång, ursprungligen var väsentligen melodisk, så
är dock obestridligt, att densamma i sednare tider, och fram-
för allt inom den Protestantiska Ryrkan alltifrån Lutrers tid,
antagit en form, som icke tillåter att dervid anse harmonien
såsom en oväsentlig eller tillfällig bisak. Också har Förf.
uti utförandet icke tagit sin indelning så noga, att han ej
esomoftast både uti den ena och andra afdelningen sväfvat ut
öfver de gränsor, han genom rubriken, mera skerbart än
verkligt, för sig utstakat. — Ref. tror, att- framställningen
skulle vunnit i reda och fattlighet, om icke blott först och
främst Melodiens och Harmoniens historia blifvit hvar
för sig behandlade, utan äfven en serskild tredje afdelning
egnad åt framställningen af Ryrkosångens serskilda former.
Såsom sådana hade då icke blott de i egentligaste mening till
kulten hörande arterna af Ryrkosången, således hufvudsakli-
gen Choralen och Messan, den HKatholska med dess särskilda
arter, så väl som den Protestantiska, utan äfven de, likasom
uti Ryrkans skygd utvecklade, sjelfständigare konstformerna
Motetien, Kantaten och Oratoriet, här lämpligen fått sin för-
klaring och historia. Serskildt torde, då det onekligen är
inom den HMatholska Kyrkan, som Ryrkomusiken, såsom konst-
art betraktad, vunnit den högsta utbildning, och den Svenska
” Protestantiske läsaren sällan kan af egen erfarenhet om den
förras beskaffenhet hafva någon närmare kännedom, denne med
så mycket mera skäl uti Hr M:s arbete kunnat vänta någon
närmare underrättelse om nämnda RHyrkas musikaliska konst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
