Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - B—lk. Om den Ungerska Urbarial-Författningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316 Om den U ngerska
dant efterdöme till dessas bildande äfven i Ungern medverkat.
T detta land fanns nemligen af ålder:en talrik befolkning af
Slaviska jordbrukare; men efter Magyarernes ankomst i landet
tillegnade sig de anseddare bland dessa smånin
ten öfver all jord, och tillämpade småningom mot dessa
’Slaver nära lika grundsatser, som Tyskarne emot dem, hvilka
fallit under deras välde. Det är sannt, att den arbetande
mängden i en stor del af Ungern också tillhörde den herr-
gom herrlighe-
skande stammen; men sådant ställde ingen svårighet i vägen
för landboarnes allmänna förtryck. Äfven i Tysk-Slaviska län-
der egde större eller mindre inflyttningar af Tyska landboar
rum; utan alt de engång utbildade grundsatserna om gods-
egarens rätt emot sina landboar mildrades vid tillämpningen
på dessa inflyttade; och man var i detta afseende ej ömtåli-
gare uti Ungern. Den verkliga mildring, hvilken i Ungerska
landboarnes behandlingssätt troligen förorsakades utaf afseen-
det på det stora antal, som utgjordes af Magyarer, och hvil:
ken i sinom tid skall anmärkas, kom Slaver och Magyarer
lika till goda. Men ehvad nu lika förhållanden i det Magy-
arisk-Slaviska området och i det Tysk-Staviska, utan någon
inflytelse af det enas bruk på det andras, ledde till samma
resultat, eller om en sådan inflytelse från de vidsträektare
Tysk-Slaviska länderna medverkat till den gestalt tingen er-
höllo i Ungern, så är visst, att de så kallade böndernes ställning
i detta land i medlet af förra seklet företedde mycken likhet
med den, hvaruti samma folkklass befann sig inom ofvannämn-
da vidsträckta länder, och att öfvergången till ett bättre skick
i detta afseende uti det ena landet och i de andra mötte nä-
stan samma svårigheter att undanrödja, samma intressen att
förlika. Men det är just från bemälda tidepunkt, som en dy-
lik öfvergång utgjort ett hufvudföremål för lagstiftarnes be-
mödanden, ej mindre uti den af herrskande Tyskar och kuf-
vade Stlaver (eller Letter) bebodda landsträckan, än i Ungern.
Intet menniskoverk är fullkomligt, och äfven nyssomförmälda
bemödanden lida utan tvifvel af brister. Men då sådana kun-
na vara större eller mindre, eger hvar och en bland de lag-
stiftare vi nämnt att af sina tadlare fordra, det hans försök
jemföres med hvad andra i dylika omständigheter åstadkom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
