Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Theologi - [63] Dasent, The prose or younger Edda, transl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Språkvetenskaper. DIF
vi Skandinaver bättre lottade än Engländarne (äfvensom Ty-
skarne). Då vi nemligen hafva nästan lika god reda på våra
förfäders hedniska religion eller afgudalära, som på den Gre-
kiska mythologien, så hafva deremot Anglosachsernas ättlingar
en högst ofullkomlig kunskap om sina förfader -
Orsaken till dessa begge förhållanden, — Engelsmännens
rikedom i förra hänseendet och brist i det sednare, — är tro-
ligen en och samma: christendomens tidiga införande hos dem,
omkring 5—400 år förr än i Norden ?). Ty med christendo-
men uppkom så väl håg för vetenskapligt samlande och beva-
rande af det, som då ansågs för godt, som ock lust och
bemödande att utrota alla hedna minnen. Den förra bar
man att tacka för författandet och skyddandet af många Anglo-
sachsiska fornskrifter, ehbvad de rörde öfversättningar af de he-
liga skrifterna och munklegender, eller det skriftliga uppsättan-
det af lagböcker och krönikor; och de sednuare för det nästan
fullkomliga utrotandet af allt hvad som angick deras hedniska
gudadyrkan. Att detta sednare isynnerhet så väl lyckats, bar
väl äfven till en del sin grund i den längre tiderymd, under
hvilken förstörelsen kunnat fortgå.
När således Engelsmännen vilja hafva reda på sina förfä-
ders religiösa tro och dermed sammanhängande saker, se de
sig tvn att vända sig till oss, deras stamfränder, för att
få upplysning om det, SS hvarom egna fornhäfder intet hafva
att förkunna. Den stora likhet, som råder emellan begges vå-
ra fornspråk och öfriga bekanta sedvänjor, samt våra förfäders
långvariga grannskap i boningsorter och mångfaldiga förbin-
delser, gör det ock allt för troligt, att deras afgudalära i
hufvudsaken varit öfverensstämmande: derom vittnar ock det
ringa, som Anglo-Sachsiska häfder i detta afseende hafva beva-
rat intill våra dagar. Det blir derföre alltid af vigt för dem,
att lära känna våra förfäders hedniska tro, och härtill är när-
varande öfverflyttning på Engelska språket af en utaf våra för-
nämsta urkunder ett värderikt bidrag.
Denna öfversättning utgör blott förra hälften af den af
Rask under gemensam titel utgifna Snorra Edda dsamt Skal-
sednare; alldenstund vi redan hos Anglo-Sachs. finna större delen af böj-
ningar och genus-ändelser bortnötta och utdöda, som hos Isl. ännu fort-
lefde i en AES sednare tid, ja ännu fortlefva. I ett annat afseende
åter bär Anglo-S. en äldre pregel. Den har nemligen i orden bibe-
hållit cen mängd mellanliggande vokaler, som tvifvelsutan äfven funnits
i Isl., men blifvit förlorade: t. ex. Byrig , Isl. Borg; Seofon, sl. TR
sju; Hafocs Isl, Haukr, hök; Haligan, Isl, Helga; m. fl.
2) EruerserRt, konung i Kenis döptes år 597 e. Chr. :
SA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
