Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Theologi - [63] Dasent, The prose or younger Edda, transl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
da; men Öfvers. säger i sitt företal, att han framdeles ämnar
utgifva äfven den sednare hälften eller Skalda, hvarmed då
kommer att följa en förklarande ”Index” öfver namnens bety-
delse i begge.
Hvad pu serskildt ifrågavarande arbete vidkommer, äm-
nar ref. först framställa en och annan lätt anmärkning, Syn-
nerligast mot några små oegentligheter i sjelfva öfversättnin-
gen, ehuru dessa både äro ganska obetydliga och verkeligen
svåra att finna, för att sedan säga några ord om arbetet i all-
mänhet. — Fastän Ofvers. synes helt och hållet hafva följt
den Raslöska upplagan, så faller dock genast i ögonen, att
han gjort en omställning af Sklclningarnes inbördes ordning.
De förekomma här i denna följd: ”Gefiun’s Ploughing” och
”Gylfts Mocking” (Gylfa Ginning). ”Bragös Telling” (Braga-
redur), derefter ”Foreword to the Edda” och ”Afterword to
Gylfö’s Mocking ,” samt "After word to the Edda.” Ref; kan
för sin del knappast annat än. gilla detta, och biträda, hvad
Öfvers. till försvar för sitt förfaringssätt yttrar, nemligen, att
han icke dragit det i betänkan ’e, ”partly because ben are
plainly of a later age, but chiefly because he is desirous to
save the reader from falling, at the very threshold , into those
false conceptions coneerning the nature of the Asa in the old
Norse Mythology, with whieh the Foreword in question is
filled.” Syitaee torde vara att inse den tillräckliga grunden,
hvarföre han, under en serskild titel (Gefiun’s Plouyhing),
har afsöndrat första paragrafen ifrån Gylfa Ginning. — Vid
öfversättningen har han lagt sig vinn om, att få den så tro-
gen och ordagrann som möjligt: ”his am being to make a
translation, not a paraphrase”, säger han. Den är också gan-
ska trogen och väl lyckad; såvidt ref. kan döma af mångfal-
diga med originalet jemnförda ställen, utan att likväl detta
skelt ord för ord hela arbetet igenom. Öfvers. har dock i
denna trohetsifver möjligen gått något för långt, då han, som
det synes, endast för att komma urtexten så mycket närmare,
tillåtit sig att begagna en mängd Engelska fornord, eller för-
engelska, några rent Isländska, hvilka torde blifva svåra nog
att öfversätta för hans landsmän. Härutinnan har han till och
med stundom gått längre, än sjelfva Boswortun, denne djerfve
: upplifvare af en otalig mängd fornengelska ord. (Jfr dennes
med den utomor dentligaste lärdoa och flit utarbetade Anglo-
Sachsiska Lexikon).
Så förekommer, p. I m. il. st., ”the had spaedom;,” Isl.
— Peir harfdu spadöm, de hade spådomsförmåga ; ordet finnes
icke ens i Angle- Sachs. p. 9, ”y-shapen,” Isl. of-skavput, och
Pp. 17, ”y- hidden.” Isl. i- fölgåts desse äro väl ock ovanliga
Engelska uttryck? det senare borde i samma anda på Svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
