Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Theologi - [63] Dasent, The prose or younger Edda, transl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Språkvetenskaper. 593
heta: i-gömd; — p. 416, ”Svarins cairn” , Svarins hög, för-
modligen detsamma som Anglo-Sachs. carr, klippa; —p. 19,
”rule the weirds of men”; Isl. räpa orlavgum manna, råda för
(el. utstaka) menniskornas öden; ordet weird är kanske bil-
dadt efter Anglo-S. weordan, varda? — p. 24 står likasom
i texten ”Geirröpar”, gen. sing., för Geirröpr, nom. 8.3; —
p. 25, ”Moe”, Anglo-S. Må, Isl. Of, mer än, derutöfver,
är väl ock ett föråldradt ord, åtminstone brukas det ieke af
Bosworta. — ÖOrigimalets ord, vid beskrifoivgen på Hels bo-
ning, äro: Ganglati (heitir) prellin, Ganglavt ambatt, den
Gånglate (heter) trälen, den Gånglata trälinnan: detta är p. 935
öfversatt med: ”Gänglati (hight) her thrall Ganglöt her maid”,
hvarvid dock OÖOfvers. för egen del tillagt: ”(the can searce
creep for sloth)”; det tillagda står väl inom parenthes, men
då föröfrigt inga sådana upplysningar förekomma, så förledes
man att tro det tillhöra texten; äfvenså torde ”maid” närmare
uttrycka det Sv. flicka, piga, än trälinna; — att öfversätta, p. 54,
Is. störsmipi med ”great smithswork”; är väl mera efter ordet, än
efter meningen, alldenstund det Ist. smidr, som man vet, ej
allenast betyder smed, utan snarare konstnär i allmänhet, till
och med författare: derföre heter ock det Sv. smed på Isl.
egenteligen järnsmidr; och således torde det vara rättast att
öfversätta storsmidi med stort konststycke, opus deda-
leum; Rask har endast: ”starkt band”. — Isl. dyn kattarins,
kattstegs-dån, motsvaras ej, p. 95, af ”footfall of cat”, hvil-
ket snarare betyder: en katts stapplande; längre ned är dock
Isl. dynr rätteligen öfversatt med ”din”; — p. 99 är det Isk
ordspråket: at syn så firtr sett öfversatt med: ”syn is set
against it.” Då ordet ”syn” så till sägandes här bildar en
ordlek, som våra förfäder så mycket älskade, hade det bordt
öfversättas med: förnekning, åtminstone inom parentbes;
RAsKs öfversättning: ”nekaude är tillåtet” är till och med min-
dre lyekad, än Öfv:s. Det anförda stället öfversättes orda-
grannast sålunda: ”Derföre är det ett ordstäf, att ett hård-
naekadt förnekande (eller Gudinnan Syn) är satt emot, när
någon nekar.” — P. 50 står: ”many eunning spells”, hvilket
skall motsvara Isl. allmikil flölkyngi, storkraftig trolldom; bät-
tre hade varit, om här brukats witcheraft eller sorcery.: —
Den betydelse af kunna, förstå, som Öfvers., p 537, gifver
ordet to ken (Isl. kunna Anglo-S. cunnan) är väl knappast
nu den vanliga i Engelskan, der det betyder se, märka, igen-
känna (Isl. kanna); hvaremot den förra betydelsen rättare åter-
gifves med Engelskans to ean. — P. 73, der det talas om
Hels ”torra tårar”, är textens Balldr balsarar öfversatt med
”Baldr’s balefire”, Balldurs hål-eld. Rask har helt knapphäns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
