Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Theologi - [63] Dasent, The prose or younger Edda, transl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
digt: död, hvilket mer än allt annat bevisar, huru svårtydt
ordet är: bål-eld kan det icke gerna vara efter orden; men
tillätes det att våga en djerf gissning, så kunde man förmo-
da, att det i stället borde hafva stått bal-farar (gen. sing. af
för, resa), då det blefve bål-färd, döds-resa, — en omskrif-
ning för död, med derpå följande bålbränning — i hvilket
fall meningen vore lätt att uttaga. Men eljest blir det svårt
att säga, hvad detta -sarar är för ett ord, då det icke lär
kunna komma af Isl. sär, sår, smärta, emedan dels accenten
fattas öfver a, och dels detta ord icke har någon kasus på
-ars$ — 8. p: står ”Fr anangr?” » i st. f. Franängr (af Isk. frann,
glänsande, skimrande och dngr, trång ström, af ängr, adj.
Tyskans enge, angustus, iyyvs)> förlens fors, Horses ström, är
här återgifvet med ”force”, hvilket ord ref. i intet Engelskt
eller Anuglo-S. Lexikon funnit med sådan betydelse: fönska
bade stream eller waterfall varit mera begripligt för Engels-
män. — Detsamma gäller om p. 76, lyörest denna mening
förekommer: "but he he (Loki) sees that it was a scant
way to the sea”; i texten står: en er hann sér at skamt var
till sevar, men när han ser, att korrt (väg) var tillsjön. Här
bar Öfvers. brukat ordet scant för dess förmodade slägtskap
med det Isl. skammr, eburu det förra betyder trång, knapp,
karg, snål, parcus, och det sednare kort, "brevis. Man skulle
således nästan hellre kunna föreställa i någon språk-slägt-
skap mellan det Eng. scant och Tyskans Schande, scandalwum,
än mellan detta och Isl. skammr; helst detta senare ord ieke
finnes i Anglo-S. — p. 80 äro verserna så ställda (förmod-
ligen genom misstag af sättaren), att den, som ej är närmare
bekant med - originalet, lätt skulle kanna misstaga sig om deras
inbördes ordning. Det vanliga är, då verser uppsättas i tven-
ne spalter, att man först läser den ena och sedan den andra
ända till slut; men här bör man följa denna ordning: man be-
gynner med första versen till venster, derefter bör den andra
följa, som här står till höger, så öfvergår man till tredje ver-
sens förra hälft, som åter står till VerSlen. och sist till den
senare hälften af samma vers till böger. Detta förvillar så
mycket mer. som man vid läsningen af versernas fortsättning,
på den följande sidan (p. 82), bör gå i vanlig ordning, utan
hoppande fram och tillbaka; — p. 83 är Isl. ligra (nom. li-
ört), som betyder gluggen i taket, hvarigenom, hos de gam-
le, dager in- och Sök utsläpptes. RT med ”loopholes” ,
pl, hvilket väl betyder gluggar, men ingalunda takglugg. Det
är så mycket nödvändigare att utmärka detta, som det eljest
ser besynnerligt ut, huru etterdroppar skulle kunnat ”falla in
(ned) genom luggen” (falla eitrdropar inn of liöra”), till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
