Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Theologi - [63] Dasent, The prose or younger Edda, transl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Språkvetenskaper.. 595:
men för dem, som vistades i salen. Troligtvis har Öfvers.
blifvit missledd af Rask, som begått samma fel: ”Etterdrop-
par falla In genom gluggarna.” Ehuru liora både kan vara
sing. och plur., menas väl här ändå det förra, emedan icke
mer än en sådan takglugg fanns i hvarie hus. ”Skylight” ha-
de således varit bättre; — p. 89 har Öfvers. inom parenthes
upplysningsvis tillsatt och, som det synes, utan tillräckligt
skäl förändrat textens ökarsp dia » dat. pl. till ”logaspenir” 5
nom. pl., förmodligen för att få det likare med sl. logi, låga.
Det är likväl troligt, att ordet snarare bör härledas från isl:
loka, lucka, och att det således möjligen häntyder på det än-
nu i dag, bland allmogen i Skakdinatien: bibehållna bruket,
att i ugns-luckan eller -gluggen hafva påtända spånor eler
pärtor, för att upplysa qvällsarbetena. Dock, detta är blott
en lös gissning. Säkert är emellertid, att BJörn HALLDORSON
har loku-spenir, med samma betydelse, icke loga-spenir. —
Straxt nedanföre, s. p., står ”byrnie”, som skall motsvara
brynja: detia ord babes visserligen i Anglo-S., men hade
minsta anledning varit för handen att ätersnföra det i Ny-
Eng., så hade Boswortu troligen icke öfversatt Anglo-S:
byrn, byrna med ”a garment of mail”, utan då heldre med
byrn eller byrne, icke byrnie.
Som man finner, äro dessa hit och dit gjorda anmärknin-
gar högst obetydliga; hvarföre ock ref. så mycket mer prisar
Öfvers. ., som han icke kunnat anträffa några af större vigt.
Och ändå torde kanske en del af dessa belt och hållet böra
förfalla, då det för en utlänning städse blir svårt att afgöra,
dels hvad som verkeligen är rent föräldradt i ett språk, dels
huru långt en Sfersällare kan våga gå i fornords återupplif-
vande, för att icke af sina landsmän blifva missförstådd: —
sådant tillhör infödingen. Hvad ref. devemet med säkerhet
kan vitsorda, är, Sit närvarande öfversällning är serdeles väl
utförd, och att Öfvers. nästan öfverallt genomträngt och åter-
gifvit originalets enkla anda med den största möjliga nog-
grannhet. Ja, stundom har han träffat denna vida närmare,
än sjelfve Rask i dess Svenska öfversätllning, hvilket måste
lända honom till stor utmärkelse. Med ett ord, öfversättnin-
gen är till den grad trogen, att en Engelsman icke allenast
derigenom får ett fullständigt begrepp om originalet, utan att
han äfven, med denna Hände bör få lätt alt på egen hand
laga sig ut med dess läsning på SR RA nano
förutsatt, att den af Öfvers. utlofvade ordboken öfver GönDR
propria tillika utkommer. Någon gång hafva väl dessa nomi-
na pröpria blifvit öfversalta (1. ex. ”Hillogreé” > Bergvrists ”Ri-
megiant”, Hrimpursi, m. tl.) eller i parenthes förklarade (t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
