Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - S—s. Om K. Carl X:s Reduktion af kronogods, jemförd med den som verkställdes under I. Carl XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADA Honung: Carl X:s Reduktion
löshet, t. e. då han var i krig, att tillvälla sig den jordegen-
dom, hvaröfver han sjelf på sin höjd hade: rätt till skatten,
att ett tyranniskt förfarande af hushönder emot underhafvan-
de stundom förekom och att lagen var för svag emot den
mäktige: allt detta retade folket och väckte till nytt lif gam-
mal afund emot ”Herrarne”. Att Adeln tillegnade sig allt
hvad kronan afträdde betraktades såsom en obillighet; och
man kände både mod och håg att anfalla dess privilegier och
uttala ett anspråk på lika rättigheter i Statens tjenst och
samma skyldigheter inför en gemensam lag.
Så långt om 1650 års Inlaga. Vi uppehålle oss ej vid
sjelfva striden. = Tiden förbjuder det; och vår mening var
blott att i förbigående se huru allvarsamt missnöjet var, hvil-
ka vigtiga punkter det rörde, och huru det fästade sig ej vid
en sida, utan vid flere, som erbjödo svaga punkter, och äf-
ven vid sådana, der ej blott kraftigt motstånd kunde väntas,
men knappt ett hopp fanns om seger. Den svaga sida, som
med största fördel angreps, var förhållandet med kronogodsen,
som blifvit Frälse, och bemödandet att äfven lägga Skatte-
godsen under Adeln, sedan den fått kronans skatt deröfver.
Härifrån hotade en verklig fara, och lag och rätt stod på de
klagandes sida. Men att anfalla Adelns privilegier för öfrigt
var ej väl betänkt, ehuru lätt förklarligt, så som tänkesätten
voro stämda. Den förra frågan stadnade ej längre vid blotta
tal, ty den låg färdig att blifva föremål för beslut och hand-
ling. Det saknades blott en ledare, ett hufvud, ej för parti-
erna, men öfver dem, en medlare emellan dem med kraft och
myndighet. En sådan man var Carr X.
Vi öfvergå till framställningen af det beslut » som. under
denna HKonungs ledning fattades, och kasta blott en hastig
blick på det, som under de näst föregående åren blifvit ge.
nom nya lagar stadgadt för att afbjelpa besvären. Vi mena
Kongl. Maj:ts Resolution å Böndernes besvär af d. 19 Mars
1649 11), Ordningen emellan Ridderskapet och Adeln på den
ena och Skattebönderne på den andra sidan, gjord i Riksda-
gen 4650 12), samt Drottningens utfärdade Ordning af d. 26
11) vy, Stiernman, Riksd. Beslut IL 1117.
12) Handl. till Scand. Hist, XXI 172.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
