Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [77] Almqvist, Ordbok öfver Svenska Språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
Men att det, Förf: har att bjuda på, redan är temmeligen
mycket, kan man se af tredje upplagan af hans Svenska Språk-
lära. Förf. antyder gagnet för riksspråket att rikta sig me-
delst intagor på landskapsmålens utmarker, likväl blott som
en möjlighet, hvilken Ordboken kan erbjuda, icke befalla.
Förf. har till en del rätt. Man kan dock tänka sig falli det-
ta afseende, der den kunde uppträda ovillkorligt bjudande.
Det vore nemligen i den händelsen, att, sedan fullständiga
ordböcker öfver dialekterna voro utgifna, man komme under
fund med, att ett eller annat, "kanske till och med ganska
många, ord vore gängse i alla eller de flesta af Sveriges land-
skaper. Mäånne ej ett sådant ord, ehuru hvar och en förut
trott det endast tillhöra sin målbrytning, ovilkorligen borde
tilldömas borgarerätt i språket, sedan det en gång vore bevist;
att det brukas och således äfven förstås inom hela Sverige?
Detta lär svårligen kunna nekas. Men det fordrades då, att
de, som utgifva dialekt-ordsamlingar, vid hvarje afvikande ord;
inom parenthes utsatte, huru ordet skulle låta i rikssvenskt
uttal. Det vore t. ex. onekligen en vinst, om Svenskan med
sig införlifvade Gottl. ordet Ajamelä, samtal mellan fyra ö-
gon; men ordet blefve bättre. förstådt och öfvergången lättare,
om inom parenthes stode: enmäle. Så ock Gottl. Ajmäs
(imma), gifva synlig imma från sig; Gottl. Afgräddaä (af-
grädda) uttrycker ock begreppet närmare, än: ”skumma
grädden (gräddan?) af mjölk”; m. fl. Förf. borde äfven haf-
va gjort hänvisningar mellan sådana landskapsord, som äro de
samma, men blifva åtskilda genom ett afvikande uttal t. ex.
mellan A diger (Östg.) p. 8 och A dugr (Gottl.); p- 410 hvil-
ka adj. betyda detsamma: (idog), hugad, begifven på. Alla
landskapsord äro utmärkta med en asterisk ("), för att icke för-
blandas med riksidiomet. — "d): (Svenska) Geografiska ord
eller namn på landskaper, öar , län, städer, berg, sjöar, ström-
mar, m. m. ja, till och med: socknar. Förf. förutser med räl-
ta, att många skola finna detta vara för långt gänget. ÅAt-
minstone tyckes det, att det skulle varit bättre, om alla des-
sa ord blifvit samlade i ett särskildt geografiskt bihang vid
bokens slut, i likhet med hvad som är öfligt i många utländ-
ska ordböcker. — e) ”Ord och benämningar, tillhöran-
de Svenska forntiden, såvida de tillika förekomma i det
nuvarande språket.” Härtill kunde läggas: — f) Alla brukli-
ga och i Svenska Almanackan upptagna dopnamn, som väl
finnas i Ordboken, men hvilket Förf. underlåtit att nämna i
förteckningen. Om dessa begge sista afdelningars intagande i
arbetet torde billigtvis kunna sägas detsamma, som om de
geografiska orden. De höra icke egentligen till en Svensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
