Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [77] Almqvist, Ordbok öfver Svenska Språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Språkvetenskaper. 483
Ordbok; eler hade åtminstone bort få plats i ett särskildt
onomastiskt register efteråt. Förf. säger väl till sin ursäkt,
att de icke äro så många, och det är sannt; men äfven en
del af de närvarande hade utan afsaknad kunnat undvaras t.
ex. Aflgir, Astgir, Amsvartner, m. fl., hvilka väl sällan
förekomma i Svenska skrifter. Emedliertid kan naturligtvis in-
gen vilja påstå, att dessa ords dervaro egentligen skadar det
hela, utan så vida deras mängd vore så stor, att de alltför
mycket komme att fördyra arbetet för köparen.
Förf. "kommer, p. XVII, till frågan: ”Hvad bör om
hvarje ord sägas”? Den delas i en negatif och i en po-
sitif del; d. ä. t:o hvad Förf. iecke "haft för afsigt att om
orden säga; och 2:o hvad han om dem ansett sig böra om-
tala. Låtom oss först taga den sednare i betraktande.
a) ”Straxt efter ordet utsättes dess uttal, både till ljud
och tonvigt”, så noga det medelst bokstäfver och accenter kan
ultryckas. Angående methodiken härvid, som upptages i 11
punkter, skall längre fram talas. — b) ”Straxt efter uttalet
utsättes ordets grammatiska egenskaper: till hvad språkdel
det hör, af hvad deklination”, — ”af hvad konjugation” (hvil-
ket betecknas med en numer). Be örasökkandns" ordens alla
pluraler, modi, tempora och andra grammatiska egenheter,
utsättas "särskildt. cec) ”Derpå anföres ordets bemärkelse
genom en definition” eller beskrifning. Förf. har allraoftast
lyckats att göra dessa ganska klara och fullständiga, med bi-
bebållande af en lofvärd sammanträngdhet och det är synner-
ligast: uti dessa, som detta arbete fördelaktigt utmärker sig.
Äfven har han för det mesta väl afskilt och skarpt begränsat
de olika betydelser 1 hvilka ett och samma öra Itandör sön=
derfaller. — ud) ”Sedan anföras egna talesätt eller serskil-
da bruk, bvari vissa ord stundom nyttjas; med utsättande af
(för behofvet bildade) exempel till upplysning.” Detta är kan-
ske en af de svåraste afdelningarne i arbetet, med afseende
på att hinna till någon slags fullständighet, utan att tillika
falla i för stor vidlyftighet. Liksom det äfven för granska-
ren är ganska svårt alt genast ihågkomma, om något väsent-
ligt är förbigånget. — e) ”Serskildt vid de utifrån inkom-
na orden Anmanker: i parenthbes straxt efter grammatikalupp-
giften, från hvilket fremmande språk de äro tagna.” Dock
har Förf. dervid ieke strängt hållit sig vid den äldsta roten.
— f) ”Serskildt för verber tillkännagifves konstruktionssät-
tet; så fort detta icke sker med dilekt objekt, enkelt och o-
tv retydigt. Äfven anföres de olika partiklar (pr ST och
någon gång adverber) ’hvarmed konstruktionen sker.” — gg)
)
”Berskildt för verbalier atsältes, om de kunna begagnas för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
