Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [77] Almqvist, Ordbok öfver Svenska Språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Språkvetenskaper. = 489
stundom begagna i sina skrifter (liksom äfven trycka, tröck,
rycka, röck), men är det icke en Uppländsk form? hur he-
ta dessa i perf.: har klyppit 1. kluppit, tryckit, ruckit?
(ty klyppt skulle förutsätta en impf. klyppte); ehuru det
onekligen vore en vinst för språket, om dessa dubbelformer
funnos. — Aftappa, äfven oegentl.: a. en vattensjuk mark.
— Afton, talesättet: lifvets-a., är förbigånget. — Afvittra,
-ande, -ing; här är förbigången dessa ords betydelse af en
viss sorts mätning och utskiftning af jord (skog); äfvensom
sjelfva. det så mycket omtalta Afvittringsverket i Dalarne.
— Vid A fund är det ej angifvet, alt det är sammansatt ut-
af: Af och Unna. —- "Ag och Agtak: säges betyda detsamma,
hvilket för det sista bör vara: tak, Jagdt utaf ag. — ”Ajn
(Gottl.) är icke mask., utan fem. af räkneordet en. Det he-
ter neml. ann eller en, ajn, ätt, unus, a, um, hvaremot Ar:
tikeln är: änn, a (ä eller i), ält (ä), t-ex. ajn päjkä (puel-
Ia una) och a päjkä (puella)..— Aktion (u: akkschön) och
flere dermed analoga, tyckas böra hafva äfven t-ljudet uttryckt,
och således: tecknas: akktsehon. Om meningen är att angifva,
huru det riktiga Franska uttalet är, så kan det visst vara rätt,
men troligen höres t-ljudet (tsch) hos de fleste Svenskar lika
väl i detta ord, som i t. ex. Annotation, hvilket Förf. rät-
teligen säger böra uttalas: ånnotatsehön. — Alsherjarting,
till: förklaring af ordet -herjar- hade det bort öfversättas med:
all härens ting eller hela härens möte. Namnet på Svearnes
egna riksmöte var icke ”Alra-Sviars-Ting”, utan Allra-Svia-
Ting, eller rättast Thing Allra Svia. — Alt, Altist, ”en per-
son, som spelar andra stämman”, bör vara: tredje. — Altita:
”Lanius caud,” — för: caudatus? — Andakt, hade bordt ut-
sättas: (fr. Tysk.) — Andra-Ondvägen, tyckes följdriktigt
på nysvenska böra heta: -Andvägen, då högsätet på Isl. var
Ondvegi eller -vegr, för Andvéegi (emedan a omljuder till
ö framför e och u); nu ser det villsamt ut, då det kunde tyc-
kas komma från: ond (malus). Men kanske har: detta ord
verkligen så urartat i skrifsättet? — Angripa, i betyd. 2)
säges ock: Gripa an, han grep verket an. Kan äfven nyttjas
reflexivt, stundom på spe: Jo, nu tyckte han, att han grep sig
an! — Annex, neutr.; i några landskaper åtminstone brukas
ordet endast maskulint: en a. — Anstalta, konstr. äfven med
med, åtminstone i dagl. tal: Hvad a. du med? — Ansträn-
ga ”1) sätta strängar på ett instrument.” Månne ej detta
bättre uttryckes med: stränga eller stränga upp? Liktydigt
med betyd. 2) säges ock: a. sig, hvilket saknas. — Ansätta
betyd. 3) ”Ladda, medelst laddstake insätta, införa skottet i
ett skjutgevär.” Denna: definition är knappast tillräcklig, ty
”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
