Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [77] Almqvist, Ordbok öfver Svenska Språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
först säges det väl sällan om skjutgevär (muskötter), utan
mest om kanoner; och sedan är det icke liktydigt med ladda,
utan det betyder snarare att starkare intrycka ett genom ladd-
ning redan i kanonen infördt skott. Afven i betyd. 4) kan
man säga: sätta an. — Antaga, säges äfven taga an i betyd.
2), 4) och till en del i 3). — Arbetsam, Förf. lägger på
detta, liksom på alla med slutändelsen -sam sammansatta ord,
tonvigten på första och sista stafvelsen (årrbetsåmm). Ref:s
öra deremot fordrar betoningen på 14 och 2 stafvelsen (årr-
bétsam), så ock på t. ex. omtänksam o. a.; många, som ref.
frågat, bafva ock häruti instämt, ehuru andra gillat Förf:s me-
ning. Hanske brukas begge slagen lika ofta; men dessa ords
härledning talar likväl för den förra meningen, enär -sam, Hli-
kasom -lig, -ning och andra ändelser icke (numera) äro sjelf-
ständiga ord, utan endast betydelselösa ändelser och således
böra vara utan tonvigt; eller bör det heta betänksåm? Ref.
tror, att det skall vara betänksam, liksom beläsen. — Förf.
betonar ock Arbetsamhet såsom årrbetsamhét. Detta bör
väl vara arrbétsamhet eller kanske arrbötsamhét? ty ingen
poet skalle väl tveka att af detta ord göra tvenne Jamber:
ärbetsämhet. Annat är förhållandet i ordet Arbetsför, der an-
dra stafvelsen blir tonvigtslös, efter den sista (för) är ett
verkligt adjektif. — "Ardar, öfversältes med ”order” (den
gamla Svenska plogen). Månne icke detta hellre bör stafvas
årder, synnerligen som man dermed på en gång skiljer det
från ordres, som af några skrifves: order, och följer den van-
liga öfvergången från IsL a eller & vill Nysv. å, aldrig till o,
t. ex. Isl. Alidur, ålder. A förekommer också allmänt i or-
dets äldre former: Gr. ”Aootoov> Lät. Aratrum, I. Ardur, G.
-Ardar. — Arrangera, fattas dess musikaliska betydelse. —"
Om Astgir, gäller hvad som ofvan är sagdt om Aflgir. —
=A tar ((Gottl.), betyder utom: åter, ånyo; äfven: igen, till-
baka. — Attack brukas äfven om sjukdomar. — Vid Gottl.
ordet Audä kunde tilläggas: ”eller Ajdä, neutr.” — "Augä
(Gottl;), bör vara: neutr. indef. o. def., öga, ögat; i pl. är det
ock ind. o. def. lika, Augu. — Ax, i betyd. 41) definieras
med: ”Blomfodret, frukthölsan, frökammaren på sädesväxter”,
hvilket bör vara: en på ett utdraget, upprättstående blomfaå-
ste tätt sittande samling af korrtskaftade blommor, vanligast
förekommande ’hos gräsen. — Bahord, det kan sättas i frå-
ga om detta kommer från Franskan, då Bakbord redan fin-
nes i Isl., liksom Stjörnbord, styrbord, (A.-Sax. Becbord
och Steorbord). — Backtimjam; ändelsen -am på detta
erd bar ref. aldrig hört, men väl -an; Förf. använder här,
som på flera ställen, något fritt ordet ätt (CTimjamätten”)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
