Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [77] Almqvist, Ordbok öfver Svenska Språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oSpråkvetenskaper. ’ 494
för att uttrycka slägtet, genus, hvilket ingen botanist lär
hafva hört förut. — "Ball (Vestg., Gottl.; m. tl.) ”knöl; boll;”
härledes från Franskan. Det är ett fel hos en och annan fi-
Jolog, att vilja härleda alla ord från Latinet eller de Roma-
niska språken, hvilka tillika förekomma uli dem. Eikvöl vet
man, att Fransyskan och till och med ltalienskan upptagit mån-
ga ord af rent Germaniskt ursprung. Så härleder sig säkert
ifrågavarande ord, från det Isl. Böllr eller Böllur, hvilket
regelrätt på Svenska bordt blifva Ball, men som, hvilket ofta
händer, öfvergått till båll (icke boll). Ordetsinländskhet be-
styrkes ock deraf, att vi ega det derifrån härledda ordet Byl-
te. Detta hindrar dock icke, att samma ord tillika kan fö-
rekomma i en mängd andra språk (t. ex. Gr. Böws, hat. Bo-
lus, T., E. Ball, Fr. Balle), hvilka alla kunna hafva fått det
från en gemensam källa, utan att de derföre lånt det af hvar-
od $
andra. — "Bas (Gottl.); är neutr. — Bataljera och -ande,
äro väl ord, som kunnat uteslutas. — Belefvad, man säger
äfven: vara b..— Belgvante, ”vante gjord af groft, ludet
skin; egentl. sådant, som blifvit taget från ett kreaturs belg.”
Betyder snarare en handske, med ett litet ram för tummen
och ett större (eller en belg) för de 4 öfriga fingrarna, och
kallas så till skilnad från dem, der alla fingrarna hafva hvar
sitt rum. ’Säges äfven om dem; som äro stiekade af ylle. —
Beläte, den här uppgifna tonvigten, beläte, är icke den en-
da, knappast riktig; ty nog höres oftare: beläte, För denna
sednare talar ock ordets ursprung, alldenstund det icke är
sammansatt af den tonlösa Tyska förstafvelsen be- och läte,
utan en äldre förm af ordet bild, hvilket sista vi fått från
Tyskan. Danskan här deremos endast den äldre formen Bil-
lede, Isl. Brleti. — Under ordet Ben fattas talesättet: ha
ben i näsan, — Bena, säges endast hafva sing.; men man sä-
ger dock: denna dam har två hår-benor. — Beqväm, här-
ledes från Tyskan. Men skola alla ord sägas komma från det-
ta språk, som hafva denna Tyska förstafvelse, så blir intet en-
da, af denna stora ordklass, Svenskt. Hufvudstammen (Qvxmr)
fanns icke allenast uti Isl., men finnes ännu i Gottl. adj. Q vem
och Oqvem. Afven saknas ordets nu föråldrade, men i Bi-
beln och HRatechesen förekommande, betydelse af skicklig:
om personer. Jfr 2 Cor. 3: 6, hvilket språk på förra stället
lyder: ”Hvilken ock oss beqvämliga gjort hafver”; men på
det sednare: ”Gud hafver oss beqväma gjort” Förf. har kan-
ske haft för grundsats, att icke upptaga de Bibelns ord och
talesätt, som nu blifvit till fornord; men det torde vara tvif-
vel underkastadt; om: det är rätt. att utdöma ord ur språket,
som ännu alltjemt förekomma i antagna religionsböcker. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
