Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [77] Almqvist, Ordbok öfver Svenska Språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
492 ÖFVERSIGT AT DEN NYASTE LITTERATUREN.
Vid Beråd är ej anmärkt, att det saknar plur.; äfven har bLif-
vit uteglömdt talesättet: på eget beråd, hvilket är nära, dock
icke h. o. h. liktydigt med: på eget bevåg.
Detta är hvad ref. fornämligast trott sig kunna anmärka
vid de i ordboken upptagna orden; ty några mindre oegent-
ligheter, som ref. här förbigått, kunna icke tagas med i räk-
ningen. Att äfven några ord blifvit bortglömda, är att vänta,
synnerligen i början af ett arbete af denna art, innan Förf.
så till sägandes riktigt arbetat sig in i sitt ämne. De ord,
hvilka ref. anser hafva bordt finna plats i ordboken, äro endast
följande: ÅA ffjällning, hudens i och efter vissa sjukdomar.
Afhaspla (2) 3), afhärflaa Afkok, n., stundom d. s. s. de-
kokt. Afradsgill, adj., om säd. Afskaffning, afskaffande.
Afsvedja, om förut skogbeväxt mark. Allvishet. Anrop.
Anropan (2). Ansvarsfri. Arbetsfri, hvilketicke är d.
s. sS. Arbetslös; likväl finnes Arbetsfrihet upptaget, men
Arbetslöshet fattas. Arbetsifver. Arbetslust. Bab-
ba, en förkorrtning af namnet Barbara, som mycket brukas i
vissa landskaper; i tryck förekommer. det i Bellmans egenhän-
diga lefvernesbeskrifning: ”Babba Lisa och Näbba Lena”. Ba-
bels-torn förekommer stundom i skämtsamt tal: ”hennes mös-
sa är som ett b.” Babordsgast; ehuru det förekommer i
inledningen. Bakstäf; fastän ordet är nämndt under Bak-
stam. Bara socken på Gottland, annex till Hörsne, hvilken
är märkvärdig derför, att dess innevånare begagna moderför-
samlingens kyrka, emedan deras egen kyrka ligger i ödesmål,
men dock begrafva sina döda vid denna ruin. Beafsigtiga
(?), åsyfta. Befallning, i betydelse af fögderi, som före-
kommer i Gottlands juridiska indelning. Befransa. Be-
5
fransning. Bekransning. Bekröning. Beknip, n.,
(sjöterm) i talesättet i beknip, tåget har bommiki b., tåget
har fastnat; brukas äfven figurligt af kustboar om den, som
är illa utråkad: han är, bar råkat i stort b. Bensvag, un-
gefär d. s. s. knäsvag. Beny ek, nästan lika med det föregå-
ende. Benvekhet eller Benmjukhet: det sjukliga tillstånd
hos benmassan, som läkare benämna mollities ossium. Besk,
m., hvilket väl egentligen är ett adj. (en besk, neml. sup),
men som likväl nu öfvergått till verkligt subst., t. ex. två be-
skar. Beskus (?) säges ock. Beska, taga beskar: han be-
skar starkt. Samt, af främmande ord, kanske Arkitekto-
nisk, Attrapp och Attrappera. — Då Förf., utfäst sig att
upptaga de s. k. oregelb. verbernas alla modi och tempora,
måste det anses som en brist, att deras imperff. konj. icke
= 3) Ref. är icke fullt säker på, om de med inklamradt frågetecken
utmärkta orden kunna anses som rikssvenska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
