Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [77] Almqvist, Ordbok öfver Svenska Språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Språkvetenskap er. 493
finnas. Vore det äfven icke så vigtigt, om sådana impff. konj.
uteslötos, som t. ex. angrtepe, bets ge, emedan de så föga
skilja sig från impf. ind. angrep, hb etog, så kan detta likväl
icke sägas om dem, som i inipå konj. bildas=efter plur. af
impf. ind., såsom: angåfve, beginge, befunne, mfl. —
De ofvan, såsom förbigångna; anmärkta orden, äro endast 34.
Då arbetet, efter ett ungefärligt öfverslag, innehåller öfver
4000 lexikaliska ord, Måste derna brist, i ett arbete af den-
na art, anses för ytterst ringa; helst om man betänker, att de
flesta af de anmärkta orden äro mindre vigtiga, och att det
skett i början af ett arbete, som inom Sverige snart sagdt är
det första i sitt slag. Äfven de vid de upptagna orden gjor-
da anmärkningarna skall den språkkunnige finna både få och
ursäktliga. Ref., som, så vidt möjligt, noga genomgranskat
hela arbetet, blef åtminstone verkligen förvånad att ej finna
flera och betydligare misstag.
Omdömet öfver arbetet i sin helhet måste således i all- -
mänhet blifva lofordande, då man bedömer verket efter, hu-
ruvida Förf. lyckats att utföra hvad han i arbetets plan ut-
lofvat. Ref. har förut yttrat, att han lika litet känner sig
böjd att förkasta detta, som Franska Akademiens Lexikon, der-
före, att språkjemförelser saknas. Hvad åter de upptagna geo-
grafiska och namnorden angår, som ref. hört flere vilja ut-
döma, så kan derom sägas både ett och annat. Namn på or-
ter och personer innehålla ofta de allraäldsta språkmonumen-
ter ett tungomål har att uppvisa. Så söka Tyskarne nu de
allratidigaste spåren af deras språk i — Jul. Cxsar. Hvem
skulle, för att taga ett ex. nära oss, tro, att roten till orden
Geyser (den heta källan på Island) och Gysinge (Bruk, vid
Dalefven) är en och samma? Likväl stamma begge från Isl.
verbet Gjösa GG prees. Gys) utspruta, eructare, eller Geysa,
bryta fram, impetu ferri. Ref. blef gjord uppmärksam derpå
derigenomy, att allmogen i orten ännu kallar detta bruk för
”Gysingen” > hvilket iydligen tillkännagifver ett appellativ, som
har sin grund 1 den hvirflande och vatta prutande fors, som
Dalelfven gör på detta ställe och efter hvilken bruket blifvit
uppkalladt. Denna mening bestyrkes och deraf, att en min-
dre fors heter Lill:gysingen. Äfvenledes är det bekant, att
elt bland de mest positiva bevisen för, att den Finsk-Däppska
folkstammen i uräldsta tider har bebott hela Skandinaviska
halfön, äro de ännu här och der i S. Sverige förekommande
Finska ord i ortnamnen. De ortliga och Personban namnen i
förevarande arbete torde således en gång blifva rätt välkomna
för framtida så ut- som inländska språkforskare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
