Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beckman, A. F. Om den Christliga Trosvetenskapens förhållande till den Christliga Tron och den ”Moderna” Vetenskapen (jemte Bihang)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Christligå Tron och den Moderna Vetenskapen. 545
Ännu återstår att visa grundlösbeten af den christliga
trons farhåga, att vetenskapen såsom sådan skulle kunna till-
skynda tron någon skada. En sådan fruktan vore visserligen
ganska grundad; : om tro och vetande vore i sig sjelfva mot
hvarandra fiendtliga, men också ej under något annat vilkor.
I yrkandet af en så beskaffad nödvändig. stridighet mellan tro
och vetande sammanstämma den ensidiga trons och det ensi-
diga vetandets försvarare, ehuru de från ett, i detta hänseende,
lika antagande komma till fullkomligt stridiga resaltat. — Lik-
som nemligen af de förra ettsådant företräde tillerkännes tron,
att vetandet för dennas bevarande bör undertryckas; så till-
erkännes af de sednare ett ej mindre ensidigt företräde åt ve-
tenskapen, enär de frånkänna: det omedelbara vetandets visshet,
eller tron, möjligheten att innebära verklig sanning och der-
före såsom vilkor för- ernåendet af sanning äska ett absolut
förnekande af den omedelbara förnimmelsens egendomliga Tre-
sultater "). ;
+) Ehuru denna artikels hela beskaffenhet gör allt nämnande af per-
soner öfverflödigt, så må det likväl tillåtas oss att till undvikande af
ett möjligt missförstånd förklara, att den ultranegativa riktning som of-
vanföre blifvit antydd, representeras bland= oss bekanta skriftställare
företrädesvis af FruerzacH, DaunmerR och deras närmaste. Itt vacklan-
de mellan båda ytterligheterna framträder hos andra. Så klagar FRAUEN-
stäpt: ”Philosophien skickar mig i armarna på Tron; men denna ka-
star mig åter tillbaka i Philosophiens armar, och denna slungar mig
återigen i armarne på Tron; så är min ande en -kastboll för dessa båda
stora magter.” — Olämpligt torde ej heller vara att i förbigående för-
söka antyda i hvad förhållande den man, från hvilken vi lånat namnet
”modern vetenskap” för beteckningen vetenskapens ultranegativa sträfs
vanden, sjelf befinner sig till dessa. Genom sitt afvisande genmäle till
dem; hvilka från philosophiens ståndpunkt ej sky, att mellan tro och
philosopbi (veta) sätta ett svalg, öfver hvilket ingen öfvergång utan al-
lenast ett öfverkastande vore tänkbart; genom sin fordran att båda, så
som väsentligen tillhopahörande, skola äfven i tanken enas och förso-
nas, synes Strauss Visserligen stå ganska nära den ståndpunkt, hvilken
vi anse för den enda sanna, Han yttrar sig nemligen sålunda: ”Att hu,
för det första, det omedelbara medvetandet (das Gemiith) är den grund
ur hvilken religion omedelbart uppskjuter; att, för det andra, denna
grund bland annat äfven är öfverfylld med menniskans sinliga , ändliga,
rent subjektiva önskningar och behof, kaa icke nekas: men hyem kan å
andra sidan, utan att sönderrifva enheten af det menskliga väsendet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
