Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Beckman, A. F. Om den Christliga Trosvetenskapens förhållande till den Christliga Tron och den ”Moderna” Vetenskapen (jemte Bihang)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
526 Om den Christl. Trosvetenskapens förh. till- den
Denna fönlostes enligt hvilken den gudomliga, den verks
liga sanningen betraktas såsom städse med sig till innehåll
och form fullkomligt identisk och sålunda evig, utgör den ena
parallelen inom närvarande ”Inledning.” Men omte denna fram-
går en annan, enligt hvilken medvetandet ej uppfattar sanningen
såsom evig, så vidt det ”griper i tron” utan allenast så vidt det
”begriper i vetandet”; enligt hvilken sålunda sanningens va-
lör. i och för menniskan, bestämmes af uppfattningsformens
beskaffenhet. I denna tankegång upphöra tron och föreställ-
ningen att erkännas såsom mägtiga af verklig objektiv san-
ning, och fattas endast såsom subjektivitet, godtycklighet, till-:
fällighet, hvaremot vetandet innehåller det i och för sig sanna.
”Sanningens betydelse, som utgör betydelsens sanning, är icke
redan innehållen uti densamma såsom föreställning. Uti sina
föreställningar kastar sig en hvar hit och dit, samt njuter uti
godtycket sin frihet.” ”I och med begreppet har man fortgått
utöfver den blott subjektiva föreställningen och dess de
och tillfällighet, och detta utgör lek inna rätt; man har
kommit till sjelfva saken; . . . Begripa’t är vetat om det i och
för sig. sanna, den konkreta tanken.” Ur denna synpunkt upp-
häfves christendomens normerande rätt i afseende på philoso-
phien, och den ”logiska” nödvändigheten sättes såsom dess enda
lag. Derigenom är den abstrakta och formella tanken åter-
förvisad på sig sjelf i sin motsats mot det i tron gifna fakti-
ska. Ur da synpunkt förklaras philosophien för det ”bästa
och ädlaste” som ett folk har. Väl tillägges omedelbart: ”Re-
ligionen är ännu ädlare och hättre” (än det ädlaste och hästa)
”såvida alla samhällets medlemmar, äfven philosopherna, icke
skola vara utan religion” [egentligen säger detta uttryck blott
så mycket som: såvida några samhällets medlemmar, 3 äfven
philosopherna, skola hafva religion; meningen är dock utan
tvifvel: såvida inga samhällets medlemmar skola vara utan
: o )
div, s. alla skola hafva religion 2. Men derigenom tillerkännes
+) Vi våge ej afgöra huruvida den inkorrekthet, som på flera stäl-
Jen i denna öfversättning vidlåder uttrycket, bör tillskrifvas origina-
let eller ensamt öfversättningen. ’VWisst är att en så bizarr mening
som tf. ex. denna: ”De hedniska gudarne äro mägtiga af de mest oli-
ka menskliga föreställningar” -— i stället för . . » . ». kunna på de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
