Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Svedbom, P. E. Om undervisning i modersmålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534 Om undervisning
man måste söka att utgå. Men denna åskådning, somicke kan
vara en yttre och sinlig, måste vara en inre. : För attikort-
het antyda, huru denna inre åskådning här kan vara att för-
stå, tillåta vi oss att anföra en namnkunnig Tysk språkforska-
res ord.
”Barnet” — säger Becxer — ”tänker och talar först, u-
tan att ännu skilja emellan tänka och tala, och utan att vid
talandet också vara medvetande af tänkandet: det vet blott af
det ord, som det sjelf talar, emedan det blott af ordet har
genom hörseln" en sinlig åskådning. Först sednare blir barnet
varse, att vid talandet något föregår i dess inre, som väl all-
tid är förbundet med talandet, men dock är något annat och
äfven kan ega rum och verkligen eger rum utom talandet. Det
blir varse, att med dess tal, som det hör, uti dess inre en
tanke — ett omdöme — och med ordet en föreställning —
ett begrepp: — är: förenadt; och åtskiljer tanken och begrep-
pet, som det: uppfattar uti sitt inre, från talet och ordet, som
det uppfattar med hörsinnet: Det har nu en inre åskåd-
ning af sina tankar och föreställningar, och är nu i stånd att
göra sina egna tankar och föreställningar till föremål för sin
betraktelse, på samma sätt som de ting, som erbjuda sig för
dess yttre sinnen.”
”Denna inre åskådning af sina egna tankar och begrepp
samt betraktelsen af deras förhållanden är det nu; hvartill lär-
jungen först skall ledas, och förmedelst hvilken han skall brin-
gas att fullkomligt förstå silt modersmål. Den grundsats uti
methodiken, ålt man måste låta lärjungen sjelf finna det, som
han skall lära sig, kan vid språkundervisningen endast då brin-
gas i användning, när man leder lärjungen att åskåda sina eg-
na tankar och att jemföra det sinligt åskådade talet med den
i det inre åskådade tanken. Al språkforskning låter slutligen
föra sig tillbaka till jemförelsen af de åskådade begreppen och
tankarna med språkets ord och talformer. Har lärjungen en
gång lärt sig att åskåda sina tankar och begrepp och att jem-
föra deras mångfaldiga förbållanden med talets och ordens
dem motsvarande former; så skall han med lust fullfölja dessa
jemförelser, han skall på egen hand gå ut på upptäckter och
sjelf blifva språkforskare, och läraren bar egentligen icke myc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
