- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1842 /
535

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Svedbom, P. E. Om undervisning i modersmålet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 modersmålet. 535

ket mera att göra, än att behörigen leda den en gång väckta
driften till sjelfforskning.”

Så långt Beccer. Då vi med denne utmärkte forskare
fordra, att undervisningen skall ifrån första begynnelsen rik-
tas derhän, att tanken, eller det som vid talandet föregår uti
lärjungens själ, genom den inre åskådningen bringas till med-
vetande för honom sjelf, så menas här icke något konstmes-
sigt tänkande efter den formella logikens tumstock; hvartill
lärjungen då först af läraren skulle exerceras, utan det konst-
lösa, naturliga tänkandet, sådant det redan föregår vti den åt
sig sjelf öfverlemnade lärjungens hufvud. Detta naturliga tän-
kande sker nu alltid under formen af omdömen (t. ex. solen
skiner, snön är hvit 0. s. v.), och begreppen (lt. ex. sol; ski-
na, snö, hvit m. m.) tänkas aldrig på denna ståndpunkt för
sig allena och afsöndrade. Menniskan talar också derföre; när
hon: blott följer naturen, icke i enstaka ord, utan i hela sat-
ser. Alt en hel tanke (ett omdöme) någon gång, såsom isyn-
nerhet i de gamla språken och uti barnens tal, kan vara ut-
tryckt genom ett enda ord, som då ensamt utgör en sats, ve-
derlägger ej detta påstående, utan hekräftar detsamma tvärt-
om, emedan det ännu bestämdare hänvisar på detta omdömets
första framträdande såsom osöndrad enhet. - Visserligen kan
man äfven föreställa sig begreppet ensamt och uttala ordet,
såsom begreppets uttryck, allena för sig. Man utbryter då
likasom begreppet (t. ex. sol, hvit o.. s. v.) utur tankens def-
vande och ursprungliga enhet och gör detta till ett afsöndradt
föremål för betraktelsen. Men detta betraktelsesätt är för
menniskan i allmänhet icke ursprungligt, och derföre för lär-
jungen isynnerhet icke naturligt, utan något hvartill han först
måste öfvas och ledas. Om man derföre vill vid undervisnin-
gen följa den väg, som naturen sjelf anvisar, så måste man
utgå, icke ifrån åskådningen af det enstaka ordet, som är be-
greppets uttryck, utan ifrån åskådningen af satsen, såsom
uttrycket af tanken i sin enhet.

Detta kan nu ske på flera sätt. Ett sätt att fatta tan-
ken i dess enhet och sålunda bringa honom för lärjungens in–
re åskådning, vore t. ex. att låta lärjungen till en början vid
hvarje sats, som under läsningen förekommer eller som lära-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 22:35:51 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1842/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free