Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Svedbom, P. E. Om undervisning i modersmålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 modersmålet. 5337
på en något högre ståndpunkt än den första nybegynnarens:
Med ettdera måste man börja. 5
Det vanliga är nu att hegynna — kanske äfven att stan-
na — med det förra slaget af analys: Att denna väg ické
kan vara den rätta, om eljest den andra vägen är möjlig, tor-
de medgifvas, så framt man nu i allmänhet erkänner giltighe-
ten af den synpunkt af undervisningen i modersmålet, som vi
här sökt göra gällande. Den kan icke vara den rätta, eme-
dan den i stället för att leda till: målet, som är tankens upp-
fattning, fastmera, åtminstone i sin alltför vanliga öfverdrift;
motverkar detsamma. Ty lärjungen fastkedjas på detta sätt
så länge vid ordformerna, att det slutligen i afseende på tan-
ken ej sällan går med honom, såsom med den der, som icke
kunde se skogen för idel trän. Det ligger dessutom i sakens
natur, att detta slag af analys icke kan inträda förr, än sedan
formläran redan är inhemtad. - Deremot leder den "andra vä-
gen rakt till målet och borde derföre, efter vår öfvertygelse,
erhålla prioritet, äfven till tiden.
Men, skall man säga, huru är det möjligt att för ny-
begynnaren börja med förklaringen af subjekt och predikat
m. m.? Detta hör ju till syntaxen? > Och formläran - (etymo-
logien) måste väl gå förut, såsom den ock gör i alla våra
grammatikor? G RE 3 |
Vi svara, att det icke allenast är möjligtatt begynna med
läran om satsen, utan att en verkligen genetisk och progres-
siv språkundervisning, som utgår ifrån det bekanta och deri-
från leder sig till det obekanta; som icke bygger. sin grund
på blotta minneslexor, utan på en ständig uppfattning = af det
lärda medvetandet genom den inre åskådningen, och det im-
om undervisningens alla stadier; endast och -allenast på denna
väg är tänkbar. Eller är väl den lärjunge, som endast läst
sina deklinationer och konjugalioner, han må nu kunna dem
aldrig så väl, både fram- och baklänges och kors och tvärs,
m. e. 0. ”som ett vatten”, är väl han medvetande af hvad
han gör, då han t.ex. deklinerar? Han uppräkuar kasus. Ja
väl, men hvad förstår: han med kasus? Är: "det väl möjligt,
att han ännu kon hafva något begrepp om hvad kasus” egent-
ligen vill säga, då undervisningen ieke sträckt sig. utom form-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
