Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Svedbom, P. E. Om undervisning i modersmålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5338 Om undervisning
läran? Eller, om man endast fäster sig vid den yttre formen
och förklarar kasus såsom helt enkelt olika ändelser, skall
man då t. ex. för vårt språk inrätta somliga deklinationer med
blott två kasus såsom för substantiverna (t. ex. blomma, blom-
mas) och andra med tre kasus, såsom för vissa pronomina (t.
ex. han, hans, honom)? Och hvad är egentligen med ett så-
dant deklinerande vunnet? — Men, säger man, läraren kan an-
ticipera, och genom exempel af satser, hvilka egentligen först
skulle förekomma i syntaxen, redan vid läsningen af formlä-
ran upplysa lärjungen om skilnaden mellan kasus m. m. Men
om en sådan anticipation verkeligen behöfves, bevisar icke just
detta, att man i sjelfva läroboken begått ett hysteron prote-
ron? — Att deremot framställningen och uppfattningen för å-
skådningen af satsens grundförhållanden skulle nödvändigt för-
utsätta kännedomen af ordslagen och ordformerna, är, åtmin-
stone då fråga är om modersmålet, endast en fördom, hvarom
hvar och en, som dertill eger vilja och förmåga, kan öfver-
tyga sig, om han blott anställer försök med en nybegynnare
af vanligt förstånd.
Ehuru många utmärkta och om vårt skolväsende högt
förtjente män, särdeles i de sednare åren, bearbetat Svenska
språkläran, så torde dock i allmänhet emot dessa hearbetnin-
gar kunna anmärkas, alt de behandla modersmålet på samma
sält som ett fremmande språk, och att de sålunda mindre afse
att bringa det redan förutsatta bruket af språket till medve-
tande, än fastmer att grundlägga och förbereda den efterföl-
jande undervisningen i de fremmande språken, särdeles Lati-
net. En följd deraf är, att man, efter mönstret af den La-
tinska grammatikan, sådan den sedan århundraden behandlats,
börjat med orden och formläran, med hvars flitiga inöfning
man i synnerhet åsyftat att bibringa lärjungen den grammati-
kaliska terminologien, hvartill åskådningen af modersmålet i
alla fall icke kunnat undvaras, samt att man först sedermera
öfvergått till läran om satsen, så vidt eljest någon sådan bif-
vit inbegripen under den gamla s. k. syntaxen.
Ty det är klart, att med en lära om satsen, sådan den
här yrkas såsom grundläggning för språkundervisningen, måste
förstås något helt annat, än den vanliga syntaxen. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
