- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1842 /
542

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Svedbom, P. E. Om undervisning i modersmålet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5492 Om undervisning

Deraf att man läte betraktelsen af satsens grundförhållan-
den föregå formläran, följer ej, att denna skulle lemnas å s-
do eller ens behandlas med mindre noggrannhet, än hitintills
skett. Formläran skulle tvärtom sjelf vinna derpå, att något
sednare inträda i undervisningen, i det hvad som nu endast
med möda och vedervilja innötes såsom en minneslexa, på den
analytiska vägen genast skulle uppfattas af medvetandet och
sålunda vida säkrare, men tillika lättare och på mycket kor-
tare tid, läras. "Och redan denna vinst borde väl ej vara så
alldeles att försmå. Men deklinationer och konjugationer m.
m. skulle på detta sätt icke egentligen läsas utantill, för att
blott uppfattas af minnet; utan lärjungens egen uppmärksam-
het och eftertanka skulle öfvas att uti bestämda serier angif-
va ordformerna, hvilka han redan förut genom bruket känner
och af hvilket bruk han äfven redan förut ftnen: satsläran blif-
vit medvetande. | i ; E

Detta allt — skall man kanske säga — han väl låta höra
sig i theorien, men i praktiken duger det icke och låter icke
ens utföra sig. Ty vid den ålder, då språkundervisningen må-
ste börja, har menniskan icke ännu den förmåga af abstrak-
tion, som fordras för att åskåda sin egen tanke, allraminst då
fråga är om modersmålet, för hvars betraktande det till och
med fordras en ännu högre grad af abstraktionsförmåga, än
för ett fremmande språks betraktande. " Hela förfarandet är
således för abstrakt, o. s. v.

Men det är icke den ifrån åskådningen af satsen såsom
tankens uttryck utgående analytiska -språkläran, som är ab-
strakt, utan fastmera drabbar denna anmärkning just den syn-
thetiska. Ty för den inre åskådningen är tanken såsom en-
het just det omedelbara (konkreta), då deremot det geuom
ordet, från hvilket det synthetiska förfarandet utgår, uttryck-
ta begreppet endast kan fattas medelbart, såsom något utur
"tankens lefvande enbet lösryckt och ifrån sin naturliga för-
”bindelse afsöndradt (abstrakt). Att det nämligen icke är tan-
ken in abstracto, utan alltid den i ett konkret fall såsom
sats, d. ä. medelst sitt gifna subjekt och sitt gifna predikat och
-sina bestämningar till tid, rum, sätt, orsak m. m. (allt efter
satsens mer cller mindre fullständiga utbildning) fixerade tan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 22:35:51 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1842/0550.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free