Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Ekonomi - [86] Lundström, Handbok i Landthushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ekonomi | 367
för slöjd, är hos olika individer olika, hyadan en person utan
händighet icke bör nöja sig med ett uselt redskap, för fåfän-
gan att.sjelf tillverka det. Vidare påstår Förf., att ”trädstoc-
ken är hufvudredskapet för den gamla åkerjorden”, och
alt den med honom uppvända jorden blir -mera åtkomlig för
luften, än som kan ske med plog; en grof "bock, som tydli-
gast vederlägges al Förf. sid. 468, der han nedlåtit sig atl
”afskrifva” ur andras erfarenhet. — 3). Ängsvattning förka-
stas, sid 157, såsom alltför kostsam, ehuru den länge t. ex.
i Norrland utöfvats till och med af allmoge. Förf. tillåter
på denna sida blott ett enda species derar, hvilket dock, vid
närmare påseende, endast befinnes vara en slags öfvergödnin GG
— 4) Djuppiöjning, sid. 166. — FKexelbruk, sid. 263, 264.
Förf. anser det hos oss bafva stora svårigheter, både der jord-
månen är omvexlande, och der den är likartad (således öf-
verallt); påstår, att man vid vexelbruket är bunden vid vis-
sa vexters odling, utan afseende på om de bättre betala
sig, med annat mera, som ger dessa begge sidor rang bland
Förf:s-märkligare utgjutelser. — I allt det bittills sagda har
rec. endast velat fästa sig vid hufvudsatserna, emedan utrym-
met ej tillåtit alt i de speciella detaljerna följa Förf:s ”ofull-
komliga vinkar om det rätta.”
Hr L-—mM talar i en ton af öfverlägset förakt så väl om
landtbruksförfattare kollektivt, som särskildt om den, för hvil-
ken hvarje bildad: landtbrukare: hyser: -en. känsla af vördnad,
den oförgällige TmrArr: Så t. ex. kallar han, sid 146, TuArrs
beräkning af: betesrymd, för en: ”betydelselös sifferuppställ-
ning”, med den korta tillrältavisning, att sådant beror af om-
ständigheterna, liksom Tnarr icke skulle vetat något så på-
tagligt, eller hafva anfört något, som strider. deremot..: Sid.
188 förebrår han författare att: efter hvarandra anföra: ”en
alldeles mager och sandig. jord bör icke sås tjockt”, hvar-
emot.ordalydelsen i den bok, hvarur han citerat, är: ”en all-
deles mager och sandig jord bör likväl icke sås alltför
tjockt”, hvilket är en helt annan mening. På denna falska ci-
tation grundar han ett oblygt utfall af mer än vanlig längd.
Oaktadt: sin opposition mot allt vetenskapligt ger fir L—-M
dock stundom sig sjelf ut på detta fält, ehuru: man väl kan
vänta, att det der: måste gå honom hbakvändt, såsom då han
talar om att. ”naturen i många (!) fall bar sina bestämda la-
gar”; att odlaren bör ordna dem: (naturiagarne), sid; 4. —-
”Jordens grundämnen bestå blott af berg; stenar, grus. och
lera” (sid: 36). : Vid plöjningen. kommer en del af den ler-
haltiga alfven upp med plogskifvan, ”och sålunda bildar
sig lerjorden” (sid. 9) &ce& — Vid indelningen af jördar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
